Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITERATURÖFVERSIGT.
Nyare skrifter om sillfisket.
A. V. LJUNGMAN: Bohusläns hafsfisken och de vetenskapliga hafsfiskeunder
sökningarne. 11. Göteborg 1878.
Om sillens och skarpsillens fortplantning och tillväxt med serskild
hänsyn till Bohus läns skärgård, Kjøbenhavn 1879.
Bidrag till kännedomen om sillens lefnadsförhållanden. Kbhvn 1879.
Bidrag till lösningen af frågan om de stora sillfiskenas sekulära
periodicitet. Kjøbenhavn 1879.
Den stora betydelse för de skandinaviska länderna, som sillfisket
vid deras kuster sedan urminnes tid egt, har vid flere tillfällen fram
kallat behofvet af noggranna undersökningar öfver sillfiskarnes natur
vetenskapliga förhållanden. Skälet härtill ligger också i öppen dag,
då man genom anställandet af dylika undersökningar i så stor omfatt
ning som möjligt samt genom en därmed i samband stående lämplig
fiskerilagstiftning kan blifva i tillfälle att på ett rationelt sätt sköta,
vårda och tillgodogöra sig denna hafvets rikedom.
Från och med juli månad 1873 har författaren på grund af of
fentligt uppdrag varit oafbrutet sysselsatt med ett sådant studium af
sillens naturalhistoria och sillfiskeförhållandena för öfrigt, som är nöd
vändigt för åvägabringandet af en förbättrad lagstiftning för denna
gren af vår fiskerinäring. Författarens ovanliga beläsenhet i den vid
lyftiga, till ämnet hörande literaturen från både Skandinavien och ut
landet i förening med en skarp observationsförmåga och en outtrött
lig flit berättigar också till den förhoppningen, att han, för så vidt på
honom beror, skall på ett både för naturvetenskapen och fiskerinärin
gen fruktbringande sätt lösa sin mödosamma uppgift.
Såsom man väl kan förstå, är denna senare ingalunda af lättaste
slag, och redan i inledningen till det första af ofvan upptagna ar
beten gifver förf. en antydning om dess beskaffenhet och omfatt
ning. Dit hör t. ex. att anställa iakttagelser öfver sillens dagliga
gång samt årliga och sekulära flyttningar; att vetenskapligt bearbeta
det redan förut befintliga men i allmänhet okritiskt samlade materia
let; anställa jämförelser med hithörande förhållanden och undersök
ningar i utlandet m. m. Med alt skäl fäster förf. härvid uppmärk
samheten på vigten af ett under längre tid från så många platser som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
