Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM VÄXTERNAS SPRIDNING.
Att gifva en utförligare redogörelse för ett sådant rent populärt
arbete torde ej kunna anses lämpligt. Anmälaren vill därför endast
i största korthet redogöra för arbetets gång för att därigenom gifva
en antydan om de hufvudresultat, hvartill forskningen kommit i detta
intressanta ämne.
Spridningen af växterna (de högre nämligen, om hvilka här mest
är fråga,) sker som bekant är hufvudsakligen genom de organ, vi kalla
frukt och frö. Efter en väl behöflig erinran, att dessa begrepp ej få
förväxlas, samt att vi ur frukternas antal måste utmönstra de talrika
s. k. skenfrukterna (såsom fikon, smultron, nypon), omtalar författaren
i korthet de skyddsmedel, hvarigenom frukterna bevaras för förstöring
genom angrepp af djur eller genom ogynnsamma väderleksförhållanden,
och kommer därpå in på det, som är ämnets kärnpunkt, de inrättnin
gar, hvilka tjäna till frukternas och frönas spridning. Det som nödvän
diggör denna spridning äro dels de visserligen långsamma, men så
mycket mer genomgripande förändringar, som klimat och jordmån un
dergå, dels och i ännu högre grad de ogynnsamma omständigheter, som
skulle blifva följden, om hela den mängd frön, ett växtstånd alstrar,
nedfölle i dettas omedelbara grannskap, då genom trängseln af upp
komna plantor de flesta eller alla skulle förkväfvas.
Då frukter och frön ej såsom många lägre kryptogamers sporer
ega själfständig rörelseförmåga, måste de bortföras genom yttre kraf
ters inverkan. Största’ tjänsten härvid gör vinden, och otaliga äro de
inrättningar, hvarigenom detta bortförande genom vinden befordras.
Enklast sker det så, som redan Linné hade iakttagit: »då vi betrakta
de flästa örters fruktgömmen, så se vi dem öpne och gapande i öfre
spetsen, att deras frön, fastän mogna ej måga förr utfalla, än de ge
nom vädrets värkan mycket längre kunna blifva utspridde». Ytterst
vanligt är, att till förstärkande af vindens verkan frukterna eller fröna
äro hinnkantade (syren) eller på mångfaldigt olika sätt vingade (alm,
lönn, afvenbok); eller uppbära de hårbildningar, hvilka visa en otalig
mångfald af variationer i afseende på form, storlek, läge äfvensom i
afseende på de organ, hvarpå eller hvaraf de uppkommit. Kända
exempel erbjuda bomullsbusken samt af svenska växter pil, asp, pop
pel, ängsull och, för att taga ett af de fullkomligaste, maskrosen, hvil
kens en fallskärm liknande flygapparat i elegans liksom i ändamåls
enlighet söker sin like.
Afven vattnet bidrager ej obetydligt till växters spridning, hvarpå
kokospalmens allmänna förekomst på korallöarna i af
ger ett talande vitnesbörd.
Vida mer tjäna dock djuren som fröspridare. Redan Linné visste,
att »bär och kärnfrukters frön ätas af djuren, och de som hela ingått,
komma oskadde ut samt tillika gjödde». Vid detta ytterst vanliga
spridningssätt synas i synnerhet fåglarna göra god tjänst. Ett annat
541
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
