Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R. TÖRNEBLADH.
2) Åt lärjungar, som med målsmäns bifall önskade befrielse från
latinska, grekiska och hebreiska språkens läsning, skulle sådan befrielse
medgifvas;
3) Ämnesläsning för lärare eller ambulatorisk läsordning skulle in
föras från och med vårterminen 1850; doek kunde klassläsning, om
eforus och lärare därom voro ense, bibehållas i skolor med två eller
tre lärare samt i de större läroverkens två nedersta klasser;
4) Ämnesläsning för lärjungar efter nya elementarskolans metod
finge vid läroverken införas, om eforus och lärare det önskade och
hinder för sakens ändamålsenliga verkställighet icke förefunnes;
5) Lärdoms- och apologistskola borde förenas till ett läroverk,
hvarest i alla dessa skolor tillhörande ämnen och med ofvan (se 2) med
gifna valfrihet skulle meddelas så fullständig undervisning, som läro
verkets omfång medgåfve;
6) Gymnasium skulle med lärdoms- och apologistskola förenas till
ett sammanhängande läroverk, hvari skulle, under medgifvcu valfrihet,
meddelas de för undergående af studentexamen erforderliga kunskaper;
7) Lönetillökning till visst belopp skulle, sedan läroverken blifvit
ordnade så, som här ofvan i 3 och 5 är upptaget, medgifvas hvarje
lärare, med vilkor, att han afsade sig högre än enkel presterlig tjänst
årsberäkning samt för framtiden åtoge sig den förändring i åligganden,
som i blifvande skolordning kunde anbefallas.
Dessutom bestämdes, att eforus skulle dels hos Kongl. Maj:t an
mäla, om hinder, som man ej kunde undanrödja, mötte för vissa före
skrifters utförande, dels ock till K. M:t inkomma med vederbörligen
förberedda förslag till fullständigt ordnande af hvarje stifts undervis
ningsverk m. m.
Cirkuläret af 1849 har varit föremål för ganska olika omdömen.
Somliga hafva betraktat det såsom uppslaget till en ny och bättre rikt
ning i skolväsendet, medan andra däremot beklagat dess utfärdande och
ansett det såsom roten och upphofvet till alt ondt inom skolan. Å båda
sidor har man gått för långt. Sanningen ligger, som vanligt, i midten.
För öfrigt är det till största delen på riksdagen, som ansvaret för det
samma hvilar. Regeringen gjorde sig i själfva verket hufvudsakligen
till tolk af riksdagens åsigter, och skälet härtill kan man lätt spåra i
behofvet af löneförbättring. Indigenatsrättcns och den förhöjda tjänst
årsberäkningens upphäfvande medförde, i all synnerhet den förra, väsent
liga fördelar för läroverken, ty de framkallade större konkurrens till
626
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
