Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIUYLLINERNA OCH VOLUSPA.
och Hieronymus, samt utan ett enda undantag alla västerlandets skrift
ställare från Augustinus’ dagar intill sextonde århundradet.
Uteslutne äro vidare sådane profane författare från de fyra första
århundradena efter Kristus, hvilka anfört verser, befintliga i våra Oracula
Sibyllina, men likväl icke hemtade ur dem, utan ur försvunna hedniska
källor, ur hvilka de inflickats i våra af judar och kristne författade orakel
böcker, för att gifva dessa i hedningarnes ögon utseendet af äkthet. Till
sådane författare höra Virgilius’ kommentator Servius (fjärde århundradet)
och geografen Stephanus Byzantinus (femte århundradet), hvilka båda
anföra den kända versen:
Upprör ej Kamarina, ty orörd är hon dig bättre,
hvilken vers instuckits i sibyllinen VIII (736). Till dem hör äfven
Plutarkus (l;sta—2:dra århundradet), som i sin sköna afhandling om hvar
för den gudomliga vedergällningen så ofta låter vänta på sig hänvisar
till en ryktbar, af Sextus Empiriens och andre hedniske författare anförd
utsaga:
Gudarnes kvarnar mala väl sent, men då mala de siktadt.
Äfven denna vers är instucken i sibyllinen VIII (14), hvarvid dock vår
strängt monoteistiska sibylla insatt singularen Guds för gudarnes och lika
ledes vidtagit i versen en annan ändring, som dock icke är en förbättring.
Tabellen får därigenom det utseende, som följande sida visar.
livad som vid betraktandet af språkkolumnen i denna tabell genast
faller i ögonen är, att af de författare eller skrifter, som där kunnat upp
tagas, utgöres det vida öfvervägande flertalet af grekiska. Nitton tillhöra
det grekiskt talande och skrifvande österlandet; på den latinska literaturen
komma endast fem.
Af dessa fem åter äro tre, nämligen Arnobius, Tcrtullianus och
Augustinus, till börd, studieort och verksamhetsområde afrikaner. I af
seende på den fjärde, Lactantius, är det ovisst och för vårt ämne lik
giltigt, om hans vagga stod i Afrika eller Italien. Sina studier gjorde
han under Arnobius i Sicca (Numidien); sin förnämsta författareverksamhet
utöfvade han i sitt adoptivfosterland, Nikomedien i Mindre Asien, där
hans hufvudverk TAbri VII institutionum divinarum är skrifvet. Hvarken
till sin verksamhetskrets eller till sitt dogmatiska skaplynne är han att
räkna bland västerlandets skriftställare, men väl till sitt språk, ett ledigt
flytande latin, och till det, såsom vi skola få se, afgörande inflytande
hans skrifter utöfvade på västerlandets föreställningar om beskaffenheten
af Oracula Sibyllina.
Nordist/ tidst/rift. 1881.
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
