- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1881 /
72

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

F. MALMBERG.
har man således icke iakttagit någon väsentlig forandring i den för
deras färd öfver oceanen erforderliga tiden.
Det synes därför vara omöjligt, att af minimas banor, intensitet
och rörelsehastighet öfver Amerika, kunna draga några slutsatser, huru
vida de komma att nå Europa eller, om sådant inträffar, vid hvilken
plats och efter hvilken tid. Alla dessa tre frågors besvarande beror
tydligen af förhållandena på oceanen och ej af förhållandena i Amerika.
Af de 68 minima, som nådde Europa, framkallade det öfver
vägande största antalet (59) stormar på ett eller annat ställe af denna
verldsdels kuster; bland dessa var den norska kusten mest utsatt, i
det den hemsöktes af 48 stormar, därnäst komrno de Brittiska öarna
med 32, vidare Frankrike med 19 och Spanska halfön med 11.
Då man tager hänsyn till att endast hälften af alla de minima,
som utgingo från Amerika, uppnådde Europa, så är sannolikheten att
ett sådant minimum framkallar storm i Norge på Brittiska öarna
i Frankrike } och i Portugal T\.
Den tredje gruppen (B) omfattar de minima, som härstammat från
tropikerna, och hvilka uppträdt mellan Newfoundland och Azorerna.
Antalet minima af denna grupp, som nådde Europa, är emellertid så
ringa, att en statistisk undersökning af dem ej är möjlig; af dessa mi
nima drogo sig 2 till Grönland, 1 till Island, 2 till Färöarna, 1 till
Brittiska öarna och 2 till Frankrike.
På ett enda undantag när tilltogo dessa minima i intensitet, alt
efter som de fortskredo ostligare och framkallade stormar på Europas
västra kuster. A andra sidan hafva 17 minima af denna grupp ej nått
ända till Europa; 7 af dem uppgingo i andra minima och 10 upplöste
sig. Några af dessa senare erbjuda ett särdeles intresse därigenom, att
de pä lägre latituder ej företedde den hos minima vanliga, utpräglade
benägenheten att förflytta sig ostvart; detta visar sig vara fallet i
synnerhet i närheten af Azorerna och Madeira, hvarest de icke sällan
voro stationära och tycktes kunna med samma lätthet förflytta sig i
hvilken riktning som häl st, till och med västvart.
Den fjärde ganska vigtiga gruppen (D), som omfattar de s. k.
partiela minima, utgöres af sådana minima, hvilka tyckas hafva upp
stått öfver själfva oceanen i sammanhang med liktidiga starkare atmos
feriska rubbningar. Deras uppkomst på norra Atlantiska oceanen in
träffar särdeles ofta, i det att de, såsom redan är sagdt, utgöra 37 % af
alla minima, som kunde följas på oceanen, ehuru här hänsyn blott är
72

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:17:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1881/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free