Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM NORRA ATLANTISKA OCEANENS STORMAR.
Med stöd af nu angifna sakförhållanden framställer kapt. Hoff
meyer flera ur dem härledda och i deras tillämpning vigtiga, praktiska
slutsatser, hvilka dock endast i största korthet kunna här angifvas.
För att underlätta deras uppfattande skola vi återgifva de allmänna
anmärkningar om väder]eksförutsägelser, som kapt. Hoffmeyer på sid.
3 i sin afhandling uttalar.
»På grund af den regeln, att den dåliga väderleken i de flesta fall
fortplantar sig från väster till öster och alltid uppträder under samma
form, nämligen såsom ett barometerminimum, omgifvet af en luft
hvirfvel, inom hvilken luftmassan rörer sig motsols, har inrättats en
s. k. väderlekstjänst (»Service du temps», »Witterungsdienst») med upp
gift att förutsäga annalkande atmosferiska företeelser, och å hvilken åt
gärder i det praktiska lifvet, hvilka i så många afseenden och i så
hög grad äro beroende af väderleken, oupphörligen ställa ökade an
språk.»
»Det är visserligen sant, att vetenskapen kunde med full befogen
het undandraga sig dessa, minst sagdt för tidigt väckta anspråk; ty de
tvinga meteorologien att i praktiken göra tillämpningar, för hvilka
ännu fattas verkligt vetenskapliga grunder. Men då man i detta hän
seende en gång betrådt medgifvandenas lutande plan och hvad, som
redan åstadkommits, i mer än ett afseende gjort god nytta, så är det
knappast möjligt eller ens tillrådligt att nu draga sig tillbaka och un
der förevändning af vetenskaplighet förvägra sin medverkan.»
»Man måste därför försöka att på bästa möjliga sätt draga sig ur
spelet; men det är just med afseende härpå, som jag anser det vara
af allra största vigt, att såväl meteorologer som ock allmänheten hafva
fullt klart för sig, att väderleksförutsägelser ej utgöra ett rent veten
skapligt arbete och således ej ega vetenskaplig visshet, utan att de
bero af ett på erfarenhet grundadt bedömande och till följd däraf äro
underkastade alla de misstag,’ som med ett sådant tillvägagående äro
förknippade. Jag anser det vara af särdeles vigt att ej förglömma
denna sanning, ty den angifver genast den riktning, i hvilken man
bör söka medlen att nå målet. Så länge meteorologerna måste er
känna, att de atmosferiska rubbningarnas sanna natur och att de or
saker, som framkalla, utveckla, och upplösa dem, äro ännu olösta gåtor,
och så länge som de endast kunna besvara frågan huru?, men ej frå
gan hvarför?, följer med nödvändighet, att största vigt vid väderleks
tjänsten måste egnas åt ordnandet af ett observationssystem, som lem-
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
