Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIKTOR RYDBERG.
men gagnlösa tal till de syndiga människorna. Därefter omtalas, att
han med söner och sonhustrur räddar sig i arken, och skildras flodens
utbrott och härjande framfart. I fortsättningen af berättelsen heter det:
Men sedan Gud fördränkt i vatten den samtliga verlden,
Då var Noa i hjärtat betänkt att skaffa sig visshet
Om den Eviges vilja, ty nu var han ledsen vid näreus. (1, 230 ff.)
Det är tydligt, att de ifrågavarande orden, använda så som här,
icke kasta ens den svagaste skugga på sibyllans öfver alt med både
hänförelse och fanatism förkunnade tro på judendomens och kristen
domens Gud såsom den ende sanne och tillbedjansvärde eller göra
minsta inkräktning på det förakt, hon hyser för hedendomens gudar.
På samma gång torde de anförda styckena i någon mån styrka
den förmodan vi ofvauför uttalat, men hvarpå vi för öfrigt icke lägga
någon vigt, att sibyllan velat antyda, att näreus och täthys i forn
tiden ej betydde annat än vatten och haf, men att en oskyldig per
sonifikation, sådan som hafvet den väldiga modern, blifvit under tidernas
lopp, sedan mångguderiet uppkommit, missförstådd och fått lemna sitt
bidrag till hedendomens brokiga gudaverld.
Den grundlige sibyllinforskaren Alexandres åsigt är, att dessa
namns förekomst på detta sätt bör uteslutande förklaras ur stilistisk
synpunkt såsom en gärd åt den episka diktionen och en smyckad
stil. 1 Samma sträfvan till episk hållning i diktionen yppar sig i si
byllisternas bruk af åtskilliga gamla och häfdvunna, men än flere nya,
hemmagjorda och delvis misslyckade epitet efter det homeriska mönstret.
Yi öfvergå nu till en annan liten grupp af helleniska element, som
möta oss i sibyllinerna. Där brukas nämligen de ur mytologien hem
tade namnen Hades, Akeron, Erehus, Elysium (’tjlvainv1 nsdinr) och
Tartarus för de underjordiskes boningar. Men särskildt karakteristiskt
för sibyllinerna är detta för ingen del. Hvar och en torde veta, att
de hellenistiske judarne upptogo från grekerna ordet Hades och nyt
jade det som beteckning för gamla testamentets scheol, samt att detta
af septuaginta helgade bruk influtit i nya testamentet. I sin ordning
har nya testamentet gifvit hemstadsrätt på kristligt område åt namnet
Tartarus genom 2 Petr. 2,4, der verbet tagzagnai nytjas för att be-
1 »Solent sibyllistæ deorum ae dearum propriis nominibue ad res communes
exprimendas per figuram abuti. Notandum vero, hæc ad epicæ dictionis affec
tationem stylique elegantiam adhiberi, non, quod quidam crediderunt, ad fucum gen
tibus faciendum gentilemve nostris carrninibtis affmgeiidam originem.» Alexandre,
Excursns ad Sibyllina p. 585, 586.
122
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
