Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAD ÄR "SPRÅKVETENSKAP"?
af bröderne Grimra, af Littré och flere, är därutöfver det rikaste arkiv
för forntidens vetande. Dessa lexika äro förträffliga källor att dricka
ur, när man är törstig, men olycklig den som för att bli riktigt vis
ville försöka att på en gång dricka upp alt deras vatten.
Huru språkbyggarne bära sig åt för ur språket aflägsna det onyt
tiga eller obekväma, är mycket lätt. att förstå: de helt simpelt tiga
ihjäl det. Hvilken massa af merändels från tyskan importerade ord
och uttryck har icke till exempel i vårt eget språk sedan fosforismens
första språkriktande dagar blifvit alldeles kasserad. Svårare är att
sammanfatta de olika processer de använda för att skaffa i hop det
behöfliga nya; vi hafva emellertid redan i det föregående sett åt
skilligt i den vägen, och några få exempel skola visa oss åtskilligt
ytterligare, hvaraf vi än en gång skola se, huru ytterligt ogeneradt
de gå till väga.
Först kommer utvägen af sammansättning, hvars tillgångar äro
nästan outtömliga; om man framför verbet »rätta» sätter tolf eller femton
olika partiklar, af-, an-, be-, för- o. s. v., får man lika många alldeles
skiljaktiga betydelser, och blott den lilla vokalen e. gör en enorm
skilnad i meningen mellan t. ex. förgå och föregå. Lättheten att
bilda abstrakta ord, hvilken i vår språkfamilj har så höga anor, att de
äldsta indiska filosoferna genom sådana ord som jag-het, det-het, kunde
väcka en Hegels afund, öppnar en hel arsenal af nya hjälpmedel.
Romarne voro mästare i konsten att regera, men en kollektiv sty
relse kände de icke. Tyskarne, och efter dem vi, lånte den romerska
stammen och tillsatte en ändelse af eget material, ett företag afdjärf
vaste slag, men det accepterades och vi hafva nu i det hälft latinska,
hälft germaniska ordet regering ett fullt användbart urtryck för hvad
vi ville säga h Våra skandinaviska utvandrare till Nordamerikas fri
stater medföra från hemlandet inga ord för sådana begrepp som clai
ming of land, runner o. s. v. Men de äro ej rådlösa och tala nu helt
obesväradt om runnare, om att kläma eller klämma land. Af upp
finnares personliga namn skapas ofta verber för själfva handlings
ellcr tillverkningsprocessen, såsom daguerrotypera, galvanisera. Af det
skotska slägtnamnet MacAdam har man, medelst ett slags latinise
ring af en grekisk verbaländelse, gjort verbet »makadamisera», det vill
’ Mindre viss är förmodligen framtiden för en annan språkmestiz, »organiskhet*,
hvilket vi nyligen sett i ett akademiskt embetsbetänkande. Men det är kanske en
teknisk term, som uteslutande tillhör »den juridiska stilen».
269
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
