Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. L. Ussing.
OM EGENSKAPEN OCH NÄRGRÄNSANDE TANKEFÖREMÅL.
vemodig end en lidende skikkelse. I tidens løb forelsker man sig
imidlertid mere og mere i lidelsen; figuren kommer til at hænge i
naglerne på korset, tornekronen sættes på hovedet, og ansigtet får
udtrykket af den grueligste legemlige smerte. Især fra det 13de år
hundrede af, da Franeiskus af Assisi i sin henrykkelse havde set den
korsfæstede Kristus og følt alle hans dybe vunder således, at mær
kerne sås på hans legeme, blev det en yndlingsopgave i den ka
tholske kirke at fremstille lidelsen på korset; og endnu den dag i
dag er det vanskeligt for kunstnere at tilegne sig en ædlere op
fattelse.
Om egenskapen och närgränsande tankeföremål. Filosofiska undersökningar
af P. WIENER. Upsala 1880.
Författaren till denna skrift är måhända den mest produktive och
säkerligen den mest populäre bland svenske författare på det filosofiskt
religiösa området. En lärjunge af Boström, omfattades han med syn
nerlig välvilja af denne filosof, som i honom tyckes hafva skådat den
blifvande fulländaren af hans egen tankebygnad. Hans första skrift
var ock författad i den boströmska skolans anda, ehuru, enligt hans
eget erkännande, i densamma grydde en panteism, som sedermera mer
öppet uttalades i hans uppsatser: »Kunna vi veta något om Gud?» och
»Naturens förbannelse». Såsom han själf uppgifver, lemnade han med
år 1866 denna ståndpunkt och har sedermera förnämligast riktat sin
författareverksamhet på religiöst popularfilosofiska afhandlingar och
själf betraktelser, i hvilka han, utan att uttryckligen bryta med Boström
ianismen och med fasthållande af vissa bland dess grundförutsättningar,
dock i flera vigtiga punkter aflägsnat sig från densamma och närmat
sig den positiva kristendomen. Afven i den mot Biichner riktade
skriften: »Undersökningar rörande den materialistiska verldsåskådningen»
visar sig det religiösa intresset öfvervägande, ehuru där icke saknas
filosofisk bevisning, någon gång af ganska klyftig och svårfattlig art.
Med det nu föreliggande arbetet har hr Wikner återvändt till den
egentliga filosofien och tillika öppet tillkännagifvit sitt utträde ur den
boströmska skolan. Han underkastar flera bland Boströms läror en
grundlig kritik, t. ex. den, att vara betyder detsamma som förnimmas
(s. 71 följ.), att ett absolut väsen skulle kunna finnas i den mening, att
det skulle vara utan relationer (s. 60), att en relation till sig är otänk
bar (s. 52) o. s. v. Det må tillåtas ref. att med tillfredsställelse påpeka
den väsentliga öfverensstämmelsen mellan denna kritik och den för
mer än 20 år sedan framstälda, hvilken då väckte så mycken förbittring
290
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
