Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM EGENSKAPEN OCH NÄRGRÄNSANDE TANKEFÖREMÄL.
han i samma andedrag själf talar om detta icke-föremål och således väl
också tänker något därvid. Det är just det karakteristiska för nega
tionen, att den aldrig kan tänkas såsom sådan utan i förening med ett
positivt såsom dettas relation, bestämning eller gräns. Försöker jag
däremot att fatta den såsom absolut, jag må benämna den icke-vara,
intet, icke-föremål eller hvad som hälst, så har jag nolens volens
förvandlat den till ett positivt och därigenom till ett annat än hvad
jag åsyftade. Så har det äfven gått för förf., och därigenom har »intet»
för honom blifvit ett föremål, ett något. Men, i stället för att inse det
illusoriska häri, har han låtit »intet» gälla såsom ett positivt föremål,
som dock icke skall vara »något» (en uppenbar motsägelse), och seder
mera i dess ställe satt ett nytt ord, »icke-föremål», såsom uttryck för
den verkligt absoluta negationen, utan annan påföljd än att äfven
detta »icke-föremål» slagit om till ett föremål, ett något.
Vid sin undersökning af varats begrepp (den logiska copulan)
kommer förf. till det resultat, att alla positiva omdömen äro identitets
omdömen. I omdömet: denna figur är en triangel, skall altså subjektet
vara, icke figur i allmänhet, utan denna enskilda figur, och predikatet
likaledes denna enskilda triangel, således just detsamma som subjektet.
Att omdömena kunna på detta sätt betraktas, är fullt riktigt och har
äfven blifvit framhållet af Wundt i hans nyligen utgifna logik; däremot
synes ringa fördel vara att vinna för logiken, om denna synpunkt skulle
göras till den enda eller förherskande; fastmer skulle särskildt slutled
ningsläran därigenom onödigtvis blifva i hög grad inkrånglad. Möjligen
har det också icke varit förfis mening att åt sin teori gifva en så
uteslutande tillämpning; men i sådant fall hade detta bort uttryckligen
tillkännagifvas.
Utrymmet tillåter oss icke att närmare ingå på innehållet af hr
Wikners bok, vi omnämna endast i förbigående hans i det hela icke
oriktiga, men mer än behöfligt invecklade definition på egenskap äfven
som hans försök att med den deterministiska verldsåsigten förena an
tagandet af sedlig pligt och sedlig tillräknelighet, det senare enligt
ref:s förmenande icke mindre, men icke häller mer lyckadt än de många
andra försök, som i liknande syfte blifvit gjorda. I allmänhet är boken
rik på tankefermenter och kan därför läsas med nöje af den, som för
står att tillgodogöra sig dessa; men den bär därjämte spår af en viss
andlig isolering, påminnande om den helleniske ynglingen, hvars bild
förf. nyligen i sköna drag tecknat. Betecknande är i detta fall, att
med undantag af Boström ingen, vare sig äldre eller nyare, filosof
blifvit citerad. Vore bokens hufvudsyfte uteslutande att kriticera Bo
ströms filosofi, så vore härvid intet att anmärka; men då förf. därjämte
framställer en positiv verldsåsigt, så hade det varit mödan värdt att
äfven taga andra filosofiska systemer i betraktande. Ett närmare in
gående på vissa bland dem skulle sannolikt hafva varit en nyttig mot-
292
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
