Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISLAND.
fyldigere opfattelse af de i sagaerne fortalte begivenheder og disses
indbyrdes forbindelse »
Det material, som stått författaren till buds, har ingalunda varit
ringa, som man kan finna, af hvad härom säges i företalet: »Arbejdet
støtter sig hovedsagelig til det materiale, som forfatteren under et
toårigt ophold i Island (1872—74) har indsamlet, i det han i løbet
af de to somre berejste hele landet. Det således samlede stof
er senere på forskjellig måde blevet forøget og berigtiget, først og
fremmest ved hjælp af de i det islandske litterære Selskabs arkiv
opbevarede sognebeskrivelser, der have været af overordentlig betyd
ning for arbejdet. Men desuden ere også de øvrige tilstedeværende
kilder, trykte og utrykte, benyttede; blandt de utrykte kan foruden
sognebeskrivelserne fremhæves; 1. Det i kongerigets Arkiv opbe
varede originale exemplar af Arnæ Magnæi islandske Jordebog. 2.
Forskjellige antikvarisk-topografiske specialafhandlinger fra Island
(for største delen tilhørende det islandske litterære Selskab og da
og nu trykte i Safn til sögu Islands), 3. De i det kgl. nordiske
Oldskrift-Selskabs Arkiv opbevarede antikvariske indberetninger fra
de islandske præster, der 1817 og følgende år indsendtes til den
kongelige Kommission for Oldsagers bevaring. 4. Forskjellige utrykte
arbejder af Jon Olafsson fra Grunnarvik, landfoged Skuli Magnus
son, lægen Sveinn Pålsson, samt digteren og naturforskeren Jonas
Hallgrimsson. Af Kjøbenhavns offentlige samlinger har endvidere
næsten hver kunnet yde noget, ligesom også adskillige oplysninger
ere modtagne af forfatteren ved direkte meddelelser fra Island».
Klart är, att detta rikhaltiga material af författaren kräft en icke
ringa urskilning och försigtighet. Och för så vidt det varit mig
möjligt att bedöma arbetet, synes mig författaren hafva löst denna
sin uppgift på ett tillfredsställande sätt, och jag instämmer i det ut
talande, som förekommer i den isländska tidningen Isafold VI: 28
för 28/ii 1879: »D:r Kristian Kålund, har skrifvit en sä
ypperlig bok om Island, att intet, som hittills skrifvits i samma rikt
ning, kan komma i något slags jämförelse med den samma». Här vid
lag bör jag dock anmärka, att det är hufvudsakligen del I sid. 1—
278, hvarom jag kan uttala mig, alldenstund där behandlas de trakter
af Island, som jag känner till genom vistelse å ort och ställe.
Först bör påpekas en stor förtjänst hos Kålunds verk, nämligen
att det åtföljes af särskilda kartor öfver hvarje si/sla, utarbetade efter
Björn Gunnlaugssons stora karta öfver Island. Äfven en karta öfver
altingsplatsen af samme man, samt en öfver Reykjavik från 1801
finnas återgifna.
En allmän, om också mindre betydande, anmärkning, som jag
skulle vilja göra mot författaren, rör det sätt, hvarpå han behandlar
de isländska ortnamnen. I »Tillæg og rettelser» säges härom: »Når
362
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
