Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISLAND.
skäligen okritiskt till väga. Så t. ex. i fråga om ofvannämda Lög
berg. Detta kan på visst sätt betraktas som altingsplatsens medel
punkt, ehuru därstädes hvarken domar fäldes, eller någon lagstif
tande verksamhet egde rum. Där hade ju lögsögumaör sin plats,
och han hade att muntligen inom trenne års alting uppläsa lagen
(processordningen hvarje år), hvarförutom han i kinkiga fall skulle
närmare tolka, hvad som var lag, samt kungöra den lagstiftande försam
lingens beslut m. m. Där skulle ock nästan alla stämningar o.’ d. ske.
Det som nu kallas Lögberg är en lång (»500—600 alen», Kål.), ej
så bred (»20—30 alen», Kål.) och ej häller synnerligen upphöjd lava
tunga, som genom tvänne mycket djupa och tämligen breda, åt ena
hållet sammanlöpande rämnor är skild från den omgifvande slätten,
»hvorved den kun ad en smal lavabro i sydvest bliver tilgængelig»
säger Kål. del 1, sid. 134. Detta sista är dock ej alldeles riktigt, ty
i den västra rämnan bilda nedrasade lavablock en öfvergång, så att
äfven en ingalunda öfvad bärgklättrare kan komma öfver. Emellertid
uppgifves nu detta vara Lögberg och antages så utan vidare af S. G.
Kålund däremot uppvisar på goda grunder, som här vore för vid
lyftigt att anföra, att detta icke kan vara Lögberg, utan att detta
legat på andra sidan af Öxara, som flyter öfver altingsplatsen.
Vidare inordnar S. G. efter den isl. literaturens uppgifter
nästan alla de lemningar af människohandens verk, som nu finnas å
altingsplatsen, inom fristatens tidsram, hvaremot Kål. i sitt arbete (del
1, sid. 96) säger: »Uagtet, eller måske rettere sagt netop fordi
altingsstedet lige til slutningen af forrige århundrede har været sæde
for Islands almindelig ting (medens dette i tidens løb helt skiftede
sammensætning og betydning), har spor af det oprindelige haft særlig
vanskeligt ved at holde sig her, og man vil vistnok efter en alsidig
prøvelse af alle hidhörende spörgsmål komme til det resultat, at den
ægte tradition om altingsforholdeue i fristatens tid forlængst er tabt;
ja selv blandt de lævninger af menneskeværk, som tingstedet kan
opvise, synes få eller ingen at kunne føres tilbage til hin tid.» Här
vid lag torde dock böra påpekas, att S. G. i både företal och slutord
framhållit, dels att han är bland de första hans eget titelblad bär
årtalet 1861 som å ort’ och ställe företagit en närmare undersökning,
dels att hans uttalanden i många fall äro blotta förmodanden, som
han velat framkasta för kommande undersökare.
Slutligen är om så väl detta som Kålunds sist anförda yttrande
att säga, att båda torde kunna bättre bedömas, då grundligare efter
forskningar hunnit företagas. Sådana ha äfven redan påbörjats. I
slutet af 1879 bildades nämligen å Island en Fornminnesförening, som
bland sina förnämsta uppgifter sätter en närmare undersökning af
altingsplatsen. På föranstaltande af denna förening ha därstädes under
sommaren 1880 pågått gräfningar och uppmätningar m. m., hvarmed
370
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
