Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIKTOR RYDBERG.
motståndare, emedan de bakom henne fruktade en fatalistisk verlds
åskådning, nekade därför icke alltid, att hon var en vetenskap, och
därtill en uppenbarad vetenskap, ehuru de misstänkte, att hon var
uppenbarad af lögnens fader. An mindre föll det dem in att förneka
den allmänt utbredda och, såsom det syntes dem, på bibelns utsagor
grundade åsigten, att stjärnbilder och planeter vore begåfvade med in
dividualitet och lif. Thomas af Aquino, den mest uppburne af kyrkans
tänkare, inrymde åsigten en plats i sitt skolastisk-filosofiska system,
sedan han gifvit den en form, som lämpade sig till systemets fordrin
gar. Han förklarade det för alldeles visst, att stjärnorna icke genom
fysiska, utan genom andliga krafter röra sig i sina banor, samt för ett
sannolikt och förnuftenligt antagande, att detta sker genom stjärne
intelligenser, egendomliga, i stjärnorna som andliga principer verkande
änglaväsen. En annan framstående skolast, Petrus Aureolus, ansåg det
icke orätt att egna desse stjärneandar ärebetygelser af samma slag,
som kyrkan tillstädjer åt änglarnes öfriga korer. Ännu Cornelius
Agrippa försvarar i sin Occulta Philosophia med ifver läran om stjär
nornas och stjärnbildernas lif och åberopar till stöd för densamma,
jämte de bägge nämde skolasterna, Salomos Predikare, Hiob, Origenes,
Eusebius af Cæsarea, Hieronymus, Augustinus, Albcrtus Magnus, Jo
hannes Scotus, Kicolaus Cusanus, Vilhelraus Parisiensis, samt bredvid
dessa kyrkans ljus den gamle hedningen Plotinus. Thomas’ system har
i våra dagar genom päfligt förord blifvit upphöjdt till rättesnöre för
det romersk-katolska tänkandet, och det är väl möjligt, att läran om
stjärneintelligenserna skall i sammanhang härmed få nytt lif åtminstone
inom de katolska seminariernas väggar, där så många andra tanke växter,
tillhörande en utdöende flora, vårdas som drifhusplantor. Ja, den ifråga
varande läran visar sig än i dag kunna uthärda i fria luften; vi känna
åtskilliga icke-katolske skriftställare, och bland dem två universitets
professorer, som hylla henne och offentligen trådt i skrankorna för henne.
Detta till belysning af den åberopade parallelens beskaffenhet. Den
aflägsne, obetydlige och förgätne sibyllisten behöfdc sannerligen icke
hafva funnits till, för att Galfrid skulle kunnat tala om stjärnbilderna
som om personer, djur och ting. Poesien har gjort det i alla tider
och gör det än. Tegnér har sjungit om karlavagnens tistelstång som
om en konkret sak;
Då styren stjärnbeströdda tistelstången
Mot hafvets afgrund med förtcijiadt mod!
406
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
