Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR SVERIGES CIVILRÄTT: TESTAMENTSRÄTTEN.
någotdera af de bägge arbetena ett bestäradt företräde. Hafva bägge
dera måhända sina brister och hvilken författare går fri för så
dana? så öfvervägas dessa helt visst hos båda af långt större för
tjänster. Säkert är ock, att de ingalunda utesluta hvarandra. Oss
synes dock prof. Nordlings framställning i en mindre vidd inrymma
snarare flera än färre vigtiga synpunkter och intressanta detaljer. Om
för öfrigt hr Olivecronas nya arbete, utmärkt af samma klarhet och
lättfattlighet i stilen, hvarå förf. i sina tidigare skrifter gifvit prof, i
sådant hänseende står öfver det nyssnämda, så ligger däri intet egent
ligt skäl till klander mot detta senare, vid det förhållande att det ju
skådat dagen i den anspråkslösa formen af andras anteckningar efter
prof. Nordlings föreläsningar h Och å andra sidan kan med skäl mot
stilen i hr Olivecronas bok den anmärkning göras, att den är altför
vidlyftig samt lider af obehöfliga upprepningar. Häraf beror delvis
bokens stora vidd, hvilken i öfrigt i ej obetydlig mån får tillskrifvas
de talrika och utförliga referat af rättsfall, som göra densamma syn
nerligen lärorik och praktiskt användbar.
Om begreppet af testamente i bemärkelse af rättshandling ha för
fattarne i allmänhet och äfven de svenske skiljaktiga uppfattningar.
Hr Olivecronas definition på testamente enligt gällande svensk lag är
följande: »den rättshandling, hvarigenom en man eller kvinna under
de i lag föreskrifna formaliteter och stadgade vilkor uttryckt sin af
icke något bundna yttersta vilja, huru med hans eller hennes vid döds
timman befintliga förmögenhet eller delar däraf skall förhållas» 2. Prof.
Nordling har en kortare definition, som ock synes oss öfverhufvud
riktigare: »en rättshandling, som innehåller uttrycket af en persons
fortfarande obundna vilja angående hans förmögenhet eller en del
däraf efter hans död» 3. Så kallade moraliska och juridiska personer
erkänner prof. Nordling numera icke såsom »personer», hvadan ordet
»person» åtminstone från hans ståndpunkt icke kan medföra någon
tvätydighet. Eljes är måhända »man eller kvinna» lämpligare. Prof.
Nordling har ej upptagit ordet »yttersta», som annars äfven hos Nehr
man, Tengvall, Schrevelius • m. fl. förekommit, dels enär det konse
kvent innebure fordran, att förordnandet gjorts i dödsminuten, han
bestrider dock naturligen ej, att viljan må præsumeras oförändrad, då
hon ej bevisligen ändrats, dels och i synnerhet emedan eljes ett
äldre, upphäfdt testamente, såsom ej längre varande ett uttryck af
testators yttersta vilja, icke skulle kunna benämnas »testamente», hvil
ket dock är fallet såväl enligt språkbruket som lagen (jfr Årfdabal
ken 16: 3). En annan sak är, att ett testamente förlorar sin kraft, då
det genom att återkallas eller genom ett nytt därmed ej förenligt te-
1 Ifrågavarande anteckningar hafva utgifvits af Juridiska Föreningen i Upsala
2 Anf. arb., sid. 11.
3 Anf. arb., sid. 189.
Nordisk tidskrift. 1881. 30
441
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
