Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET ANDRA NORDISKA FILOLOGMÖTET I KRISTIANIA
DEN 10-13 AUGUSTI 1881.
AF
JULIUS CENTERVALL.
När från dansk sida inbjudningen till det första filologmötet i Kö
benhavn år 1876 utfärdades, fäste den nordiska filologien vid detta rnöte
och dess möjligen blifvande efterföljare stora förhoppningar. Ehuru
dessa endast till en del realiserats, och ehuru det tankeutbyte, som med
dessa möten åsyftats, fått ännu en form i de sammankomster mellan
universitetens lärare, som på senare tider hållits, får man ej underskatta
betydelsen af dessa stämmor, till hvilka den nordiska filologien inbjuder
sina odlare. Redan en blick på deltagarnes namn visar, hvilka be
tydande och i vetenskapliga idrotter pröfvade män, som ansett det
vara sin pligt att genom sin närvaro sporra ett yngre slägte till mödor
af samma slag, som riktat vetenskapen och förlänat dem själfva ett be
römdt namn. Velut inter sidera minora lyste vid detta som vid förra
mötet geheimekonferentsrådet, excellensen J. N. Madvig, som vid ti
den för Köbenhavnsmötet firade femtioårsjubileet af sitt inträde i sta
tens tjänst och som äfven i Kristiania var, så att säga den medelpunkt,
kring hvilken alt öfrigt grupperade sig, och hvars ord både vid de all
männa sammankomsterna och i två af sektionerna hade, man skulle nä
stan kunna påstå en afgörande betydelse. Också har det väl förunnats
få filologer att utöfva ett så genomgripande inflytande dels på hela
verldens filologiska vetenskap, dels på sitt eget lands skol- och uni
versitetsförhållanden. I det förra hänseendet får man ej tro, att grän
serna för hans verksamhet sammanfalla med den klassiska filologiens
råmärken; den till en hög grad af skärpa och säkerhet bragta kritiska
metod, som förnämligast skapat hans rykte på detta område, har äfven
inom andra grenar af filologien gjort sig gällande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
