Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITERATURÖFVERSIGT.
Kulturhistoria.
TROELS LUND: Danmarks och Norges Historie i Slutningen af det 16:de Aar
hundrede. I. Indre Historie. Förste Bog: Land og Folk. Andre og tredie Bog;
Dagligt Liv i Norden. Kobenhavn, Keitzels Forlag 1879—1880.
HANS HILDEBRAND: Sveriges Medeltid. Kulturhistorisk skildring. Första
delen I och 11. Stockholm, P. A. Norstedt & Söner 1879—80.
Det har blifvit moderat att skrifva kulturhistoria. Slagordet för
dagen är, att man i den hittills alt för mycket upphöjda statshistoriens
ställe nu skall hafva en folkets historia och hälst en sådan som visar,
huru folket i skilda tidsåldrar ordnat sitt dagliga lif, en historia som
både skall vara mycket värdefullare och mycket intressantare än den
gamla. Försätter man en sådan jämförelse med något krydda af s. k.
folkvänliga fraser, kan det ock till en tid lyckas att inbilla de god
trogne, att historien hittills sysselsatt sig med idel fåfängligt och yt
ligt snack om betydelselösa ting, att sådana saker som lagstiftning,
styrelseskiften, krig och freder varit betydelselösa, därför att de
icke alltid omedelbart utgått från eller verkat på »folket».
Mot en sådan ensidig och förvänd uppskattning af den s. k.
kulturhistorien finnes det, utom andra, lyckligtvis ett mycket verksamt
botemedel: den såhiuda fattade historiens långtrådighet och brist på
dragningskraft just för dem, som däraf skulle fängslas. Aflägsna ur
skildringen af förgångna tiders lif alt som man kallat yttre historia,
berättelsen om staternas växlande öden i krigisk och fredlig samfärdsel,
alt som kallas personalhistoria, berättelsen om de män som, höjde
öfver mängden, i sina bragder och lidanden gifvit uttryck för statens
och hela folkets lif, och bjud i dess ställe åt dem, som man äflas att
framför andra kalla »folket», allenast en skildring af det dagliga lifvets
vanor och seder, af klädedrägter och vapen, af mat- och dryckesord
ning, af fördomar och vidskepelser, af bygnadssätt och samfärdsmedel, —
så skall, mycket snart, i främsta rummet just denna allmänhet vända
sig från den nya historien tillbaka till den gamla, med huru fula namn
man än må utmåla densamma. Och detta skall ske icke blott därför,
Nordisli tidskrift. 1881. 39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
