Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTURHISTORIA.
prisutveckling, än mindre någon sådan verklig, på rikligare material
grundad som kunde ådagalägga densamma just för de nor
diska länderna. Men det låter vackert och ser bra ut i en kultur
skildring att komma en hel ombildning af det dagliga lifvets vanor
och seder på spåren och att sätta dem i samband med lärftspriserua,
och därför har lärftsprisernas nedsättning fått följa med på köpet. Det
är så som man icke skall skrifva kulturhistoria.
Ett exempel på det gäckeri, som de strödda notiserna kunna drifva
med kulturhistorikern, när han af dem vill draga allmänna slutsatser,
lemnar hr Lunds framställning af dödlighets- och lifslängds-förhållan
dena i Norden i 16:de seklet, samt befolkningens fördelning uti de
särskilda åldersklasserna. Han anser sig nämligen hafva bevisat, att i
det 16:de seklet »de yngsta åldersklasserna varit langt fyldigere repre
senterede end nu», att folktillväxtens »måde været en anden end i
nutiden, i det den dengang var tættere i hunden end nu til dags».
Statistikern skall helt visst med största misstroende mottaga denna
framställning: han vet, att befolkningsfrekvensen i de yngre ålders
klasserna hufvudsakligen beror på den relativa dödligheten i de första
lefnadsåren, att denna åter uteslutande beror på de sanitära förhål
landen, under hvilka det uppväxande slägtet fostras, och att alt hvad
hr Lund liksom andra förmäla om 16:de seklets lefnadssätt, boningar,
sundhets- och renlighetsvård, särskildt i städerna, oafvisligt häntyder
därpå, att den tiden var i detta hänseende långt underlägsen vår. Han
skall hänvisa på de enda verkligt statistiska uppgifter, som lemna nå
gon ledning för bedömande af utvecklingens gång för så lång tid som
ett århundrade, de svenska, och säga, att af dem framgår tydligt, huru
som de yngre årsklassernas frekvens från 1755 till 1855 ökats med
omkr. 20 %\ och han skall fråga; hvar finnas då bevisen för att denna
tid, för hvilken, enligt alt detta, man skulle hafva väntat en lägre fre
kvenssiffra för de yngre åldersklasserna, tvärtom skall hafva företett
en högre än vår tid? Hr Lunds svar ligger uteslutande i några kate
goriska påståenden, att »befolkningen i det 16:de århundrede befandt
sig netop i en febrilsk tilstand», att »kredsløbets (tilgangens og af
gangens) voldsomhet ytrede sig i et så stort antal af fødsler og
dødsfald, at neppe nogen senere tid kan opvise noget tilsvarende».
Och bevisen härför? Jo »hvad fødslernes antal angår, så udmær
kede datidens ægteskaber sig ved en påfaldende frugtbarhed.
Vi skulle senere se, hvorledes 10 til 15 børn langtfra var ualminde
ligt og at man har exempler på at samme hustru har født 17, 18,
19 ja indtil 23 børn». Det må nu högligen betviflas, att förf. kan
uppvisa något som hälst intyg för att äktenskap med 10—15 barn varit
allmännare i 16:de seklet än i det 19:de; för all sådan statistisk jäm
förelse saknas vederbörliga källor. Det enda hvartill han kan komma
är just ett uppvisande af en större eller mindre mängd notiser om
574
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
