Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDERSÖKNINGAR I NORDSJÖN.
ett förslag till treårig undersökning af det haf, som begränsas af Norge,
Färöarne, Island, Jan Mayen och Spetsbergen. Såsom mönster upp
stäldes de nämda engelska expeditionerna och, hvad beträffar storlek
och arbetsfält, särskildt Porcupine-expeditionen. På regeringens
förslag beviljade 1875 års storting de erforderliga penningmedlen, om
ock under något annan form än förslagsställarne och regeringen för sin
del ansett lämpligast. Omkostnaderna för alla tre årens resor hafva
efteråt visat sig gå till ungefär 249,000 kronor, oberäknadt bearbet
ningen af det insamlade materialet och tryckningen af reseberättelsen.
Kaptenen i flottan C. Wille, som under flera år med ångfartyget
Hansteen verkstält upplodniugen af den norska kusten fick i uppdrag
att förhyra lämpligt fartyg och vidtaga öfriga förberedelser. Valet
af expeditionsfartyg föll alla tre åren på ångbåten Voringen från
Bergen.
Den vetenskapliga staben under expeditionerna var synnerligen
mångsidigt och väl besatt. Den bestod af följande personer: profes
sorerne i meteorologi H. Mohn och i zoologi G. O. Sars, medicine
doktor D. C. Danielssen, handlanden H. Friele och studenten S. M.
Svendsen, hvilken senare af hälsoskäl efter första årets arbeten blef
tvungen att lemna plats för hr H. Tornøe. Därjämte deltog far
tygschefen kapten Wille uti det vetenskapliga arbetet. Såsom teck
nare antogs landskapsmålaren F, Schiertz. Vid alla sådana expedi
tioner som den förevarande spelar frågan om chefsskapet en ej ovig
tig roll. Anordningarne voro här träffade i nära öfverensstämraelse
med hvad fallet varit vid de svenska arktiska resorna, så att ansvaret
för fartyg och manskap ålåg fartygschefen och det på honom ankom
att afgöra, huruvida väder och vind samt fartygets tillstånd medgåfvo
fullföljandet af den utkastade arbetsplanen, men att själfva afgörandet
af hvad som skulle med ofvan nämda begränsning utföras ej ålåg
honom, utan tillkom vetenskapsmännen, såsom kompetentare domare
i detta afseende. Den skilnad egde däremot rum mellan de svenska
och norska expeditionerna, att vid de förra den vetenskapliga ledningen
varit uppdragen åt en bestämd vetenskapsman, under det att vid de
senare besluten fattades genom enkel pluralitet vid röstning mellan
alla vetenskapsmännen och fartygschefen. Den framgång, som i all
mänhet ur vetenskaplig synpunkt åtföljt de skandinaviska expeditio
nerna, och de mångsidiga resultat, de förvärfvat, torde i ej oväsent
lig mån vara att tillskrifva detta anordningssätt. Andra nationer hal
va i regeln följt den principen, att fartygschefen tillika varit ledare af
det vetenskapliga arbetet, och äfven om obestridligt är, att det stun
dom lyckats finna sjöofficerare, som haft den öfverlägsna begåfning,
att de kunnat med duglighet i sitt hufvudfack förena en klar och
fördomsfri blick samt intresse för arbeten inom vetenskapens mång
greniga schakter, visar dock erfarenheten, att i allmänhet på denna
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
