Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMMERICH, ET LEVNEDSLÖB.
fortsatt till hans fyld a sextiofemte år, låg tryckfärdig vid hans från
fälle. Yi kunna här blott i största allmänhet följa hans redogörelser
för de kyrkliga och politiska tilldragelser han bevitnat, och i hvilka
han själf mer eller mindre omedelbart ingripit, emedan dessa ämnen
ligga utom gränserna för denna tidskrifts behandling. Därtill förde
honom hans individuella verldsbetraktelse, i det han för sin lefnads
skildring uppstälde såsom mål »at påvise, hvorledes den, der skildres,
er bleven til det, han blev, vise hvad han har virket, og hvorledes
den hånd, der leder alle vore veje, også har ledet hans», till en själf
ransakning, hvilken, ehuru han teoretiskt ogillar metoden, dock under
stundom blir ganska ingående. Icke häller häri hafva vi för afsigt
att följa honom. En själfbetraktelse under allmänhetens ögon är alltid
en vansklig sak, och själfva den store »bekännaren» Augustinus har
icke helt och hållet undgått den banans stötestenar.
Det oaktadt har förläggaren all rätt till den förutsättning han
yttrar i sin subskriptionsinbjudning, att arbetet skall väcka intresse i
vidsträckta kretsar af läsare. Den framställningens konst, hvarpå Fr.
Hammerich gifvit anmärkningsvärda prof i sina dikter, sina skandinaviska
reseminnen, i skildringarna från det slesvigska kriget, i Sankt Brigittas
lefverne och, öfverhufvud i sina historiska arbeten, förnekar sig icke
häller här. Hans rika fantasi, hans lefvande sinne för naturen och »det
folkelige», utbildadt genom talrika och vidsträckta resor, hans skarpa
uppfattning af det karakteristiska hos de många betydande personlig
heter, med hvilka han kom i beröring, i förening med den lätta,
angenäma stilen, göra detta lefnadslopp i hög grad tilltalande, och
delvis låter det läsa sig snart sagdt såsom en idyll.
Familjen Hammerich, som inom ett halft århundrade skänkt Dan
mark två framstående skriftställare och en högt begåfvad tonkonstnär,
är bördig från Schlesien men utvandrade i slutet af femtonhundra
talet, för att undgå den tidens förföljelser mot protestantismen, hvilken
dess medlemmar ifrigt omfattade, därifrån till Holstein, Slesvig och
det egentliga Danmark. Slägten tycks hafva haft en viss dragning
åt det svärmiska; åtminstone slöto sig många af dess förgreningar till
den ziuzendorfska brödraförsamlingen, och från det hernhutska Kri
stiansfelt hemförde också Haramerichs fader sin fromma, men genom
rika naturanlag och en ovanlig bildning öfver sektväsendets trånghet
och pjoller upphöjda maka. Skildringen af detta barndomshem
är i hög grad färgrik och underhållande; i bakgrunden skymtar en
massa af högst egendomliga personligheter, onklar, tanter och kusiner,
från den gamla sinnesslöa farfadren, hvars största nöje var att leka
med tennsoldater, ned till den yngsta generationen, som af den hjärte
goda tante Kaufmann, sattes till att göra lekar på hans begrafnings
gille. Hans son, författarens fader, hade i ungdomen beredt sig för
presteståndet och till och med aflagt sin men dålig
161
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
