Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ENERGIENS FÖRDELNING UTI VERLDSALTET.
Då den mekaniska värmeteoriens första grundlag uttalar, att arbete
kan förvandlas i värme och värme i arbete, samt att härvid alltid en viss
mängd värme motsvaras af en viss mängd arbete, t. ex. att mot det värme,
som åtgår för att uppvärma ett kilogram vatten en ternperaturgrad, svarar
ett arbete, som förmår lyfta 425 kilogram af en kropp 1 meter högt, så
tyckes saken vara rätt enkel. Likaså möter det ej så stora svårigheter
att inse eller snarare antaga möjligheten af den nämda satsens utsträckande
äfven till andra områden, sä att arbete och värme kunna öfvergå i elek
tricitet eller ljud, elektricitet uti värme eller ljus o. s. v.
Sammanfatta vi arbete, värme, ljus, ljud, elektricitet m. H. under det
gemensamma begreppet energi eller förmåga af arbete, kunna vi rätt lätt
göra oss förtrogna med den föreställningen, att den ena formen af energi
kan öfvergå uti den andra och att härvid en bestämd kvantitetsrelation
eger rum, om vi ock oj lika lätt kunna för oss förklara själfva förlop
pet, utan måste tillgripa mer eller mindre sannolika hypoteser. Så fort
vi lemna denna den allra allmännaste satsen och vilja tillse, under
hvilka omständigheter förvandlingen mellan de olika energiformerna eger
rum, blifva svårigheterna större. För vårt föreliggande ämne är det ett
par sidor af denna förvandling vi måste närmare betrakta.
Sammanpressas luften uti en cylinder medelst en kolf, så är det ett
kändt faktum, att luften uppvärmes. Man kan lätt på detta sätt drifva upp
värmningen sä långt, att en införd bit fnöske eller annat lätt antändligt
ämne fattar eld. Det visar sig härvid att alt det arbete, som användes
vid sammantryckningen, förvandlas till värme. Men huru går det, om
man söker återförvandla detta värme uti arbete? Antag att man inför
värmet uti en ångmaskin, som arbetar utan friktion och utan de i verk
ligheten befintliga stora förluster af värme, hvilka uppkomma genom strål
ning, ledning m. m. Låt temperaturen uti ångpannan vara 150° och
uti kondensorn 44, hvilket representerar ett ganska gynsamt fall. Det
visar sig att endast en fjärdedel af den använda värmemängden på
denna väg kan öfverföras till arbete, under det att de öfriga tre fjärde
delarne nedsjunka till en lägre temperatur, än de förut haft. Hvad jag
med dessa exempel sökt förtydliga, visar erfarenheten alltid vara fallet,
nämligen att arbete af sig själft kan fullständigt förvandlas i värme, men
värme däremot i arbete endast ofullständigt och på bekostnad af att den
öfriga värmemängden nedsjunker till en lägre temperatur. Få samma sätt
kan elektricitet af sig själf fullständigt öfvergå uti värme, men värme
däremot endast ofullständigt uti elektricitet. Man föranledes att tala om
227
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
