Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ENERGIENS FÖRDELNING UTI VERLDSALTET.
upptagna värmemängden uti kondensera, rnen då värmet på förra stället
var koncentreradt uti en kropp af mindre omfång och massa och därför
var af en hög temperatur, har det på senare stället spridts uti större
massa och temperaturen därigenom blifvit sänkt. Värmet har härunder
betydligt förlorat i användbarhet.
Vi finna härutaf, icke blott att värmet själft alltid sträfvar att så att
säga försämras, enär det vill öfvergä från varma kroppar till kallare, utan
att äfven, då man anordnar förhållandena så, att något värme tvingas öfver
till en varmare kropp från en kallare eller öfverföres i en högre energi
form, t. ex. i arbete, denna förvandling alltid är åtföljd och liksom kom
penserad af en annan värmemängds försämring. Sammanställa vi detta
med den förut uttalade lagen om energiens sträfvan att öfvergå från en
högre form till en lägre, kunna vi fatta betydelsen af William Thomsons
redan 1852 framstälda sats, att det uti naturen finnes en allmän sträfvan
till energiens förskingring (dissipation) eller, som en annan framstående
vetenskapsman uttryckt saken, till energiens försämring (degradation).
Af Thomsons sats framgår genast det öde, som vårt solsystem har
att vänta. Utan att ingå pä de olika utvecklingsstadierna, vill jag endast
framhålla, att slutprodukten skulle blifva, att all energi vore förvandlad
till värme och detta värme alldeles likformigt utbredt uti veiidsrymden,
så att temperaturen vore den lägsta möjliga. Energimängden vore oför
minskad, men försatt i så ofördelaktigt läge, att den ej kunde af sig själf
uträtta något mekaniskt arbete. Naturen skulle erbjuda, om icke absolut
stillhet, enär vi ju antaga, att det "kvarvarande värmet måste fortfarande
bestå uti svängningsrörelser hos materien och etern, så åtminstone likfor
mighet och skenbar hvila och död.
Ännu en sak återstår att påpeka, för att undvika missförstånd. Då
jag nyss framhöll energiens sträfvan till försämring och särskildt värmets
tendens att sänka sig från en högre temperatur till en lägre, betonade jag
att det skedde, utan att energimängden i någon mån minskades. Den
blef endast mindre användbar. Vi påträffa i naturen talrika fall, då energi
skenbart gar förlorad, utan att man vid flyktigt påseende märker hvart
den tar vägen, eller då den, såsom man uttrycker det, öfvergår från aktuel
eller verklig energi till potentiel eller möjlig. Den aktuella energien visar
sig alltid i form af rörelser, vare sig vi hafva att söka dem uti den för
ögat synliga rörelsen, uti värmets och ljusets fina och hastiga svängnings
rörelser, uti den elektriska strömmens svårutredda rörelsefenomen eller
annorstädes. Den potentiella åter består uti den möjlighet till aktuel energi,
229
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
