Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN AP JOHN ERICSSONS TRIUMFER.
En stilla och stjärnklar natt följde på denna blodiga dag. Där
borta låg den olyckliga fregatten Congress ocb brann på den af åter
skenet rödfärgade vågen; och alt efter som lågan trängde nedåt, för
tärande döda och döende, affyrade hennes skälfvande, spöklika hand de
ännu laddade kanonerna, hvilkas plötsliga, oväntade dån besvarades
af den natthöljda näjdens rullande ekon. Det låg en egen kontrast
mellan denna förödelsens scen därnere och den rena, af fridhälsande
stjärnor fylda natthimlen därofvan. Emellertid nådde elden krut
kammaren: med ett förfärande dunder flyger skeppet i luften. Ännu
blott några ur skyn nedstörtande bränder, som med sina eldstrimmor
efter sig dyka ned i vågen och alt är åter tyst och stilla.
Öfveralt beredde man sig, hvar på sitt vis, för morgondagens öden:
örlogsmännen ansträngde sig att komma flott; inom Newport News för
skansade läger motsåg man ett anfall af en nära fyrdubbel styrka, som
under general Mac Gruder framryckte för att operera i samband med
Merrimac; och på Fort Monroe och det blott halffärdiga Rip Raps
rustade man sig till direkt strid med Merrimac och dess drabanter.
Ja, än mera, hela Unionen, kring hvilken telegrafens blixtbud burit
underrättelsen om nederlaget på Hamptons redd, bidade med ängslan
morgondagens händelser. Hvad hindrade nämligen Merrimac att efter
krigsskeppens förstörelse beskjuta Fort Monroe, tillintetgöra transport
flottan, som ankrade under dess skydd och omstörta hela den upp
gjorda fälttågsplanen; ja, att sedan, följd af sin flotilj, styra mot norr,
intränga i Potomac-floden, lägga Washington i ruiner och kanske så
lunda, med tillhjälp af den ännu kraftiga och segrande sydstatsarméen,
med ett slag afgöra krigets öde?
Fans då ingen hjälp mot dessa hotande förödmjukelser? Hade då
ej Norden själf tänkt på att skaffa sig något pansarfartyg, som kunde
häjda den enväldiges framfart? Jo, redan tidigt hade den fara, hvarmed
Merrimac hotade, blifvit allvarligt påpekad; och i augusti föregående
året hade Förenta Staternas sjöminister inbjudit till täflan om förslag
till pansarfartyg. En rik köpman, Mr Bushnell i New Haven, som
själf ifrigt syslade med dylika förslag och äfven utarbetat ett, reste
till New York, för att rådgöra sig med den berömde ingeniören John
Ericsson. Denne, som fann giltiga anmärkningar mot det i flera af
seenden goda och äfven sedermera jämte tvänne andra antagna för
slaget, visade nu Mr Bushnell en konstnärligt utförd fartygsmodell,
hvarpå han sade sig hafva arbetat hela tjugu år, och som han flera år
363
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
