Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTIAN ELSTERS SKÖNLITERÄRA KVARLATENSKAP.
norr, att ditåt ligga nya dalar eller öppnare vidder. Snart är man
uppe på kammen af denna ås, och i ett nu afslöjar sig för blicken en
tafla af oförgätlig skönhet. Djupt nere det är svindlande till och
med för minnet skiner en klar, glittrande fjord, en arm af hafvets
egen bölja, och rundt kring honom rada sig från kyrkan, som reser
sig i midten af dalen, täcka gårdar med hvita hus, små näpna träd
gårdar och långsluttande åkrar så vidt och bredt, som de stupande
fjällen och de skogklädda kullarna det medgifva. Alt är majestätiskt
och stilla. Den svala vinden kommer på en gång med hafvets och
skogens friskhet. Man ser i solskenet hvartenda hus, hvartenda träd
därnere, man ser människor på gårdarna, en ångbåt på fjorden och
ett par vagnar på vägen. Ångbåt och vagnar och folk röra sig
framåt, och man ser huru skuggan följer hvarje föremål i spåren, men
man hör intet och störes af intet, ty det är så högt och fjärran från alt
sammans, som man skådar denna syn. Ar gå och tider gå och slut
ligen är ett godt stycke af en människolefnad förlidet, sedan man stod
där uppe på åsen och såg denna tafla; men i ett ögonblick, i ett nu,
är hon närvarande igen, när hälst en tanke, ett ord, ett namn påminner
om den sköna bygden innerst vid Fördefjordens strand i Söndfjord.
Denna bygd heter Förde och var Kristian Elsters barndomshem.
Gör hennes skönhet, flygtigt skådad, redan på främlingen ett out
plånligt intryck, så verkar hon naturligtvis än djupare på den, som där
i dalen har sitt hem, och allra djupast på en diktarande, som där mot
tager sina första, kraftigaste intryck af naturen och med dem för
knippar sina första, mest afgörande erfarenheter af människor samt
deras lynnen, seder, tro, lif och arbete. Det är också uppenbart, att
Elster, som öfver alt, där han berörer naturen, gör det som en skald
af högsta ordning, huru träffande han än kan teckna så väl hög
fjäll t. ex. då han i »En Korsgång» skildrar Rydals-hejerne som
sunnau- och östanfjällska bygder t. ex. då han förer läsaren i
»Solskyer» till Ostlandet eller »Kjeld Horge» till Kristiania dock först
och sist målar med Västlandets natur till bakgrund och med dess
äfven andeligen trånga förhållanden i handelsstäder och fjordbygder
närmast för ögonen; ty såsom han kände dessa bygders natur i storm
och vinterskrud lika väl som i sol och sommar, så hade han också
som få lärt känna folket, som i denna .natur fostrats, i dettas skiftande
lägen, icke minst i dess brist och synd. Och här i Förde var det,
som han hade lagt grunden till denna sin kännedom.
389
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
