Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VEDEL, GREV BERNSTORFFS MINISTERIUM.
fick rygga tillbaka för ett krig, om det än syntes aldrig så hopplöst,
och huru reserveradt han än trodde att en liten stat borde förhålla
sig gent emot de stora makternas krigspolitik, syntes det honom dock
hvarken berättigadt eller klokt, att den stälde sig helt och hållet utom
det europeiska statssystemet. Också ingrep den danska diplomatien,
oaktadt Danmark-Norges strängt bevarade neutralitet, under hans mini
sterium på ett ingalunda betydelselöst sätt i de europeiska förveck
lingarne, och på grund häraf erbjuder hans ministeriela brefväxling
mycket af intresse för kännedomen af Europas allmänna historia
under denna tid. Det blefve emellertid för vidlyftigt att här redogöra
för alla de olika sidorna af Bernstorffs politiska verksamhet; hvarför
vi vilja inskränka oss till några anmärkningar med afseende på hvad
som utgjorde själfva kärnpunkten däri eller den Holstein-Gottorpska
frågan och Danmark-Norges däraf föranledda förhållanden till Ryssland
och Sverige.
Få händelser hafva för hela Norden medfört ödesdigrare följder
än den af Kristian 111 1544 företagna delningen af Holstein och Slesvig,
hvarigenom upphof gafs till hertigdömet Holstein-Gottorp. Sträfvande
att lösgöra sig från beroendet af Danmark, sökte dess hertigar under
1600-talet ett stöd hos det genom giftermål befryndade svenska konunga
huset, och den Holstein-Gottorpska frågan blef därför under denna tid
ett af de väsentligaste hindren för uppkomsten af en god grannsämja
mellan de skandinaviska rikena. Det kändes därför såsom en synnerlig
lättnad för Danmark, när Sveriges hotande öfvermakt bröts genom det
stora nordiska kriget och i sammanhang därmed den slesvigska delen
af hertigdömet kunde införlifvas med danska riket. Men i stället upp
växte nu från ett annat håll en ännu större fara. Den af Danmark så hårdt
behandlade holsteinske hertigen, Karl Fredrik, erhöll nämligen genom sitt
giftermål med zar Peters dotter ett fruktansvärdt stöd för sina hämde
planer mot Danmark, och om faran också denna gång gick nådigt förbi,
återkom den i ännu fruktansvärdare gestalt, när Karl Fredriks son,
Karl Peter Ulrik, af kejsarinnan Elisabet kallades till rysk tronföljare.
Det blef därför från denna tid en lifsfråga för den danska statskonsten
att, innan den unge hertigen, på hvilken alla hans slägts traditioner
gått i arf, kunde såsom kejsare disponera öfver Rysslands ofantliga
krafter, söka ernå en sådan uppgörelse med afseende på den Holstein-
Gottorpska frågan, att hertigen ej blott uppgaf sina anspråk på Slesvig,
utan ock mot skälig ersättning afstod sin andel af Holstein till Dan
mark, som härigenom för framtiden skulle befrias från denna farliga
granne. Ett försök i denna riktning hade skett redan innan Berns
torff öfvertog utrikesministeriet, men misslyckats, och denna uppgift
öfvergick därför till honom, som på dess -lösande riktade sina förnäm
sta ansträngningar. Den Holstein-Gottorpska frågan utöfvade äfven in
flytande på Danmarks svenska politik. Oaktadt sina olyckor hade ej
425
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
