Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMUEL GRUBBES FILOSOFISKA SKRIFTER.
betydelse är hufvudsakligen negativ i den meningen att hon undan
rödjer villfarelser. »Men detta negativa inflytande är likväl af största
vigt, emedan det, enligt hvad alla tiders historia lär oss, just är af
människans högsta etiska, politiska och religiösa idéer, som, genom
deras så ytterst vanliga förfalskning, mäuniskoslägtets farligaste för
villelser och därmed tillika dess största olyckor och brott hafva ledt
sitt ursprung. Dessa förvillelser kunna endast häfvas därigenom, att
den lugna och allvarliga forskningen träder i förening med den mora
liska och religiösa känslan, för att bringa den genom denna gifna
moraliskt religiösa verldsåsigten till full klarhet och bestämdhet för
reflexionen och därigenom åstadkomma en icke mer ytlig, falsk och
blott negativ, utan en sann, grundlig och positiv upplysning i afseende
på alla de för människan vigtigaste ämnen.» Därigenom får filosofien
en direkt betydelse för lifvet i det hela och utgör den kristna bild
ningens högsta form.
Det är tydligt att Grubbe genom framhållandet af filosofiens bild
ningsvärde redan från början ställer sig emot de former af filosofi,
som i något yttre eller liflöst se den yttersta grunden för verlden.
Hans ståndpunkt är den subjektiva, som hänför alt till det medvetna
lifvet eller subjektet. Filosofien är icke en plankarta öfver någon
för människan främmande verklighet, utan en bildniugsform för
mänskligt lif. Såsom hvarje form förutsätter ett innehåll, så fordra
äfven bildningen och filosofien ett sådant. Den verksamma männi
skan utvecklar eller formar och bildar sig själf, och därigenom ut
vecklar hon hos sig ett visst innehåll. Detta kan betraktas från treune
sidor, såsom det sanna, det sköna och det goda. Filosofien får där
igenom trenne motsvarande delar, som stå i organiskt sammanhang
med hvarandra. I de ofvan anförda skrifterna framställer Grubbe den
teoretiska filosofien, som betraktar det mänskliga lifvets innehåll så
som föremål för kunskap, eller såsom sann och själfständig verklighet.
Han redogör därvid för kunskapsförmågans bestämningar och verk
samhetssätt. En fast utgångspunkt eger spekulationen endast i det
omedelbart vissa medvetandet om det egna jaget och dess modifika
tioner. Men han stannar icke vid denna antropologiska undersökning
af de funktioner, genom hvilka det sauna är gifvet för människan,
utan fortgår till betraktelsen af det sanna såsom egande en af den
däraf bestämda människan oberoende verklighet. Denna framträder
såsom tvåfaldig, den för sinnena gifna verlden och de öfversinliga
väsendena. I fenomenologien redogör Gubbe för ursprunget och utbildnin
gen af all den kunskap, som utgör vår egentligt så kallade erfarenhet,
eller af all den kunskap vi ega om den sinliga verlden. Genom denna
kunskap fatta vi tingen såsom företeelser eller fenomen för oss. I
ontologien, eller den spekulativa delen, söker han uppvisa alltings
yttersta grund och tingens härledning ur denna. I hvardera delen
486
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
