Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEENLUND, SVENSKA SKRIFTSPRÅKETS REGLERANDE 1691 —1 739.
Bure någonsin såg en isländsk handskrift och således ens kunnat
skrifva en isländsk grammatik. Som bekant var det först efter islän
daren Rugmans hitkorast och kännedomen af isländska handskrifter i
slutet af 1650-talet samt i och med antikvitetskollegii verksamhet, som
isländskan började betraktas såsom nordens och äfven Sveriges forn
språk. Då förut talas om det äldre språket, menas dels språket ide
svenska medeltidslagar, som vid 1600-talets början utgåfvos, dels ock
språket i 1500-talets bibelverk. 1
Ur Hjärnes bekanta skrift »Orthographia svecana» har förf. (på ett
par sid.) lånat en drastisk skildring af den ortografiska frågan vid den
tidpunkt, då Kanslikollegium började ingripa, dock med fog anmär
kande, att Hjärne oriktigt ansåg roten och upphofvet till det onda
ligga hos några »novatores» från den allra sista tiden. Detta var inga
lunda fallet, fastmer hade det onda, d. v. s. det mångskiftande staf
sättet, redan långt tidigare »inritat sig». I Kanslikollegium kom frågan
före första gången i juni 1691, pä tal om censor librorum Ornhielms
verksamhet, i det man befarade, att hans ortografi vore för modern,
»vore något särdeles och ovanligt, och att jiere andra jämväl taga sig
licentiam och auktoritet ett och annat nytt i skrifvande quorundam
aliorum sed præcipue ejus exemplo att införa.» Förf. skildrar nu
i första afdelningen kollegiets steg långsamma nog i denna fråga
ända till 1697, huru ändtligen 1694 en ortografisk kommission ned
sattes, bestående af hofkansleren Bergenhielm, sekreterarne Åkerhielm
och Leijonstedt samt den bekante läkaren, dåv. assessorn, sedermera
arkiatcrn och landshöfdingen Urban Hjärne och prof. Petrus Lager
löf i Upsala, en kommission, som dock. ej kom att uträtta någonting.
En andra, som nedsattes följande år och rekryterades ur den förra
jämte tillskott af ett par nya medlemmar, var lyckligare, d. v. s. den
kom verkligen därhän, att den fick ett rättskrifningsförslag till stånd,
som skulle tillämpas vid korrekturet af den nya bibel- och psalmboks
editionen. Detta förslag synes emellertid »vara ohjälpligen förkommet»,
hvarför förf, som i ett annat dokument tror sig ha »igenfunnit den upp
sats af Pljärne, hvilken ej blott synes hafva tjänat kommissionen till
utgångspunkt vid dess arbeten, utan äfven i de flesta punkter seder
mera blifvit af kommissionen gillad», här meddelat detsamma jämte
parallelhäuvisningar till »orthographia svecana». Utan all gensägelse
var emellertid detta förslag af för konservativ art.
I det följande skildras den patriotiske biskop Swedbergs försök
att få sina ortografiska äsigter gällande gent emot Kanslikollegium samt
den strid, som upplågade mellan honom och Hjärne i denna fråga, en
strid som gjorde dessa bägge gamla vänner till de häftigaste fiender.
1 Af B. Åurivillii citater ur »Tabula Grammaticalis Celeberriml Dni. Buræb
framgår ock tydligt, att detta arbete var en svensk grammatik.
563
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
