Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORSSELL, VALDA SKRIFTER AF HANS JÄRTA.
än den som samlas i en eller flere konstitutionella kamrar. Så förekomma
jämväl, i hans. särskilda utlåtande om undervisningsfrågan till den stora
läroverkskomitén 1828, saker, hvilka än i dag äro förtjänta af lagstiftarens
uppmärksamhet. Man må gärna draga litet på munnen åt den något
vidskepliga vördnad för latinska grammatikan, som yttrar sig ifrasen T
att våra störste fältherrar under de svenska vapnens mest ärofulla
tidehvarf »hade i ungdomen härdat sina själar med Livius och Tacitus,
hade under ledning af Cæsar öfvat sin förmåga att syntaktiskt ordna
tankar och deras medel, ord, innan de gingo att taktiskt ordna medlen
till segrar». Men man kan ej undgå att skänka sin beundran åt den
pedagogiska vishet hvarmed han betecknar undervisningens sanna
ändamål. »Skolan må vara en spegel, men icke en platt, som endast
afbildar tingens skiftande ytor, utan en inåt böjd, som upphemtar och
återbryter lifvets spridda strålar till en kärna i ynglingens själ af ljus
och värme.» Man må rent af skratta åt hans påhitt att göra »skolmästare
beställningarna» på landet till försörjningsmedel för gamla därtill dug
liga militärer, men om våra dagars lagstiftare haft litet mer sinne för
hans idéer om mödrarnas naturliga rätt och plikt att gifva den första
undervisningen, skulle man hafva undgått den fara som nu synes
hotande, att staten blir dömd till att under namn af småbarnsskolor
underhålla offentliga barnkamrar, äfven för sådana familjer som kunde
och borde umbära dem. Till och med i detaljer såg han ibland skar
pare än de som efter honom tagit vårt stackars undervisningsväsende
om händer, såsom i fråga om tyskans otjänlighet för den första
språkundervisningen. Såsom en egenhet till bevis på hans stränga
fasthållande vid det historiskt gifna, utan att ändå förbise det
närvarandes kraf, kan här nämnas en plan, om hvilken han någon
gång samtalade med sina närmaste, att i förening med den Skytteanska
professionen i Upsala, som då innehades af hans son Thomas, inrätta,
icke ett nytt Collegium Illustre, men ett slags seminarium för dem som
ämnade ingå i konungens kansli, med någon tids tjänstgöring i riks
arkivet såsom tillämpningsskola.
Såsom en mera verklig anakronism skulle man mot Järta kunna
anmärka hans böjelser att under ett fullt utbildadt konstitutionelt
statsskick söka bevara fiktionen af en paternel styrelse, och det till den
grad att han ville hafva allmänna undsättningsmedel af allmogen betrak
tade såsom frukter af konungens personliga ömhet för sitt folks väL
Såsom en besynnerlighet anmärker hr Forssell, att Järta, med sina i alt
öfrigt så upplysta åsigter i statsekonomiska ämnen, tycktes alldeles
blunda för vådorna af den häjdlösa sedelemissionen. Att han teoretiskt
begrep saken i botten, visar han dock tillfyllest i slutet af sin berömda
persifflage, kallad »Några tankar om sättet att upprätta och befästa
den urgamla franska monarkien», där han så spetsigt säger sig vilja
förorda Law’s banksystem, som hade blott ett enda fel, »nämligen att
50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
