Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. R. NYBLOM.
sådan öfveralt bär sin skarpt utpräglade mening med sig såsom måttstock
vid bedömmandet. Vid behandling af samtida literära företeelser sviker
ibland denna förmåga af relativ opartiskhet, och i den andra boken af
hans hand, som blifvit satt i spetsen för denna uppsats, »Det moderne
Gjennembruds Mænd», har läsaren godt tillfälle att konstatera detta natur
liga och lätt förklarliga faktum. Författaren har sökt maskera denna
svårighet därmed, att han äfven i dessa nyare danska skriftställares ar
beten velat se en »strömning», att ställa i motsats mot hvad han år 1872
yttrade om Danmark, såsom varande fyratio år efter sin tid. Att de
bilda en sådan ny underström, är otvifvelaktigt i afseende på de flesta af
dessa män, hvilkas porträtt här blifvit tecknade; men författaren står dem
i det hela för nära, för att kunna dömma opartiskt, och han är för mån
om sin riktnings betydelse och seger, för att kunna försaka att taga med
sådana, som ej äro nödvändiga representanter för den, men lika gärna
kunde ha kommit fram äfven utan författarens stormlöpning mot det
gamla. En sådan är otvifvelaktigt Drachmann, till en del äfven Jacob
sen och Schandorph, och hvad det norska skaldeparet, Björnson och Ib
sen, beträffar, framträdde den senare med utpräglad europeisk riktning
redan före partistormen i Danmark, medan den förra påverkad af kam
raten, snart nog slöt sig till den stora rörelse, som i poesien främst ville
se tidens frågor och intressen såsom innehåll.
Man finner således här samma slags konstruktion, som ofvan om
talades, samma tendens att tvinga personer och fakta in under en förut
fattad åsigt eller föreställning, som förlänar dem betydelse och ger dem
dager i en viss riktning, och som nog i sig innebär en del sanning, men
icke hela sanningen. Författaren visar äfven här sin lust att sätta alt i
system under gifna rubriker, och därför ger han sig in på det vågspelet
att göra historia äfven af det allra nyaste och färskaste, ehuru det är
klart, att svårigheten af en opartisk öfversigt måste göra saken hardt
nära omöjlig.
Märkligt nog har han dock lyckats må hända bäst i denna uppgift,
där saken erbjöd de allra största svårigheterna, nämligen i skildringen af
sin egen broder, dr Edvard Brandes, och att detta lyckats torde bero på
den stränga tillämpningen af den kritiska grundsatsen att icke betrakta
»felen» negativt, i förhållande till ett abstrakt ideal, utan positivt, såsom
beroende på den bestämda, individuela karakteren hos personligheten.
För öfrigt finner man nog en karakteristisk porträttering i alla sju
författarebilderna se t. ex. den första kvicka och träffande konturen
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
