Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJALMAR BDGREN.
kom till sitt palats, fann han en annan furste, hans egen afbild, intaga
hans tron och förnedrades själf till dennes hofnarr, samt måste sofva
bland hundarne. Som hofnarr följer han sedan med på ett besök hos
påfven Urban, och då han därvid söker beveka sin bror, men denne
ej känner igen honom, krossas hans mod. Han tillstår i sitt hjärta
sina synder och ångrar sin stolthet. Och då de återkomma till Sicilien,
förklarar den, som intagit hans tron, att han är en ängel sänd att för
ödmjuka honom; och Kobert återfår sin värdighet.
I en beslägtad form uppträder sagan långt senare ännu en gång
i norden, i det ett vackert skådespel med namn af ’Den forvandlede
Konge’ för ej längesedan uppfördes på Köbenhavns teater.
Emellertid hade bland tusende andra minnen från Gamla Verlden
äfven minnet om den för sitt högmod straffade kungen nått öfver
Atlanten till den Nya. Sagan hade i den form hon i England antagit,
efter seklers glömska, blifvit känd af Longfellow; och, besjälad af hans
poetiska snille, har hon i våra dagar ånyo långt bort i väster fram
trädt i en lika ädel som tilltalande form.
Innan vi bjuda den irrande vandrerskan farväl, kan jag ej neka
mig nöjet att i en oförkortad, om än svag, tolkning af Longfellows
dikt visa hvad hon under inflytelsen af renare idéers ombildande in
verkan blifvit, hur hon ur sitt första råa naturtillstånd utvecklats till
ett af diktens ädla söndagsbarn, likasom larven ur den simpla puppan
utvecklas till en färgrik fjäril.
Kung Robert af Sicilien, påfven Urbans
Och kejsaren af Tyskland Valmonds bror,
Så stolt i praktfull drägt af guld och purpur
Bland hofvets riddersmän och junkrar satt
Vid vesper-sången Sanct Johannes’ kväll
Och hörde templets hymn Magnificat.
Men som han lyssnade, förnam han då,
Likt en refräng, som ständigt återkom,
Desamma ord: Deposuit potentes
De sede et eæaltavit humiles;
Då lyfte långsamt han sin kunga-hjässa
Och sade till en munk, som stod bredvid:
»Hvad mena dessa ord?» samt fick till svar:
»Han stött de mäktige från deras tron,
Och de som ringa äro har han upphöjt».
1 King Bobert of Sioily (i Tales of a Wayside Inn: Part. I).
Kung Robert af Sicilien
I Longfellows dikt 1 har sagan följande lydelse
102
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
