Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AFHANDL INGAR OM NORRSKENET M. M.
som frambringar polarljuset; öfvers. af finska Vet.-soc. förh., bd XXV).
Själf har han nu organiserat dylika vid den finska stationen och fram
lagt resultaten uti Försök angående polarljuset under finska polarexpedi
tionen i Lappland (ibid.).
Lemström gick tillväga så, att han dels på Oratunturi fjäll, 540 m.
öfver hafvet, och dels på Pietarintunturi, 950 m. öfver hafvet, Tit
lade en från marken medelst stolpar isolerad utströmningsapparat,
bestående af en koppartråd, försedd med en mängd pålödda spetsar.
Från den nämda apparaten leddes sedan en isolerad tråd ned till en
galvanometer, som var uppstäld uti en vid bergets fot af kvistar upp
förd koja och slutade uti en i marken nedsänkt zinkplatta. Då elektri
citet utströmmade genom spetsarne, uppkom en ström, som på galvano
meternålen framkallade ett utslag. Lemström iakttog på detta sättj att
under försöket en elektriskt ström af växlande styrka ständigt gick
från utströmningsapparaten till jorden. De anstälda försöken tala så
ledes för att under norrskenen en ström i vertikal riktning förefinnes,
jämte de förut kända med jordytan parallela jordströmmarne, ett för
hållande hvartill man ock förut haft antydningar.
Men icke nog härmed. Lemström anser sig till och med hafva kunnat
genom vinkelmätningar från olika punkter öfvertyga sig om, att de af
honom iakttagna norrskensstrålarna befunno sig midt öfver utström
ningsapparaten, och drager däraf den slutsatsen, att det iakttagna norr
skenet framkallats utaf den uppsatta apparaten och sålunda haft sin
källa uti den genom galvanometern strömmande elektriciteten. Förf.
är nog här själf så medveten om sina slutsatsers djärfhet, att det ej kan
förundra honom, om läsaren afvaktar ytterligare och noggrannare för
sök, innan han anser saken bevisad, huru tilltalande för öfrigt den
grundåskådning är, som framkallat såväl försöken som slutsatserna.
Det är svårt att tänka sig, det ej ojämförligt mera elektricitet skulle
hafva utströmmat från bergets otaliga små ojämnheter och spetsar, än
hvad som kunde leta sig väg geuom den af observatorn uppspända
tråden. Man har till och med svårt att frigöra sig från den tanken,
att en god sak kan skadas genom att på altför lösliga grunder fram
ställas som definitivt utredd. De gjorda försöken mana till vidare an
strängningar och med stor glädje måste det därför hälsas, att Finland
anslagit medel till fortsatta observationer i Sodaukylä under ytterligare
en vinter och att Lemströms afsigt är att där söka bekräftelse på sina
redan dragna slutsatser, hvilka, om de visa sig riktiga, skola blifva af
stor betydelse såsom inlägg i norrskenets teori.
Lemström framhåller vidare flere iakttagelser, gjorda i norra Fin
land, om norrskenets lokala natur och norrskensljusets vidsträckta ut
bredning på himlahvalfvet. Afven där man ej med obeväpnadt öga kan
iakttaga något utbildadt norrsken, kan man ofta med spektroskopets till
hjälp upptäcka dess karakteristiska ljus. L. anser att »hela norra Lapp-
115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
