Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ESAIAS TEGNÉR.
Ordet Normandie är altså icke upplysande. Däremot bör man ej
förbise, att det å andra sidan redan tidigt kan hafva varit missledande:
det kan, såsom särskildt Joh. Steenstrup på ett öfvertygande sätt fram
hållit, lätt hafva gifvit upphof åt sägner, som låta norrmänenn få äran
eller skammen af hvad andra nord-män utfört.
Ortnamnen i Normandie som annorstädes kunna indelas i natur
namn, hvilka afse naturens egna daningar, och kulturnamn, hvilka
sammanhänga med mänskliga åtgöranden. Till det förra slaget höra
sådana namn som tala om skog, sjö, bärg; till det senare de som bildas
med uttryck för hus, åker, bro och dylikt. Det förra slaget af ortnamn
torde kunna sägas i allmänhet vara mest upplysande, när det gäller att
finna ett ursprungligt etnografiskt sammanhang, ty dylika ord för
svinna ej lätt ur språken; det senare slaget är vigtigast, när det är
fråga om ett etnografiskt särskiljande, ty det olika sätt, på hvilket
skilda folk t. ex. uppföra sina bostäder, blir lätt en källa till språk
olikhet utöfver dem som förefinnas vid det jag kallat naturnamn. För
den närvarande undersökningen måste altså tydligen dessa naturnamn
vara minst tacksamma. I ett par fall äro de dock upplysande, och
jag skall först vända mig till dem.
En mängd smärre vattendrag och platser belägna vid sådana hafva
i Normandie namn på -bec: Houlbec, Mobec, Foulbec, Clarbec o. s. v.
Med normandiska utvandrare i början af 1600-talet synes denna namn
bildning hafva gått öfver Atlanten: Québec, Krennebec m. fl. namn i
Canada anslötos helt visst af dessa nybyggare till deras hembygds lik
nande namn, om de än möjligen också haft någon utgångspunkt i röd
skinnens språk.
För nordiska öron klingar detta -ber, alldeles nordiskt. Men här
vid får ej glömmas att ordet har just samma form också hos låg
tyska folk. Det återfinnes därför i många af norra Tysklands och Hol
lands ortnamn, och då det därjämte uppträder i det franska Flandern,
hvarest norrmanner ej varit bosatta, kan det synas tvifvelaktigt, om det
i Normandie verkligen är ett nordiskt och ej fastmer ett sachsiskt eller
frankiskt ord. Härvid är emellertid ett af M. Joret anmärkt, om ock ej
förklaradt faktum afgörande. I det franska Flandern skrifvas hithörande
188
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
