Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORRMÄN ELLER DANSKAR I NORMANDIE?
Joret jämför med rätta namnet på den närbelägna franska provinsen
lle-de-France. Formerna med bevaradt -m äro, som vi finna, sinsemellan
så skiftande, att betänkligheten mot antagandet sShou såsom ännu en form
af holm ej kan väga tungt. Lånord visa ju ofta gensträfvighet mot eljest
rådande språklagar. Utan tvekan likställa vi altså de normandiska Cate
hou och Catholme och erinra därom att äfven i Danmark namnet Katholm
flera gånger återkommer: vid Grenå, vid Ålborg, vid Als och kanske
ännu oftare. För Norge och Island angifves intet liknande namn.
Beträffande växlingen af former med och utan -m i holm kan
denna förklaras, väl icke genom namnet Holger, hvilket förut hette
Holmger, men kanske genom de skandinaviska dubbelformerna holme och
holm. Förvandlingen af holm (utan slutande -e) till hol, hou har en
parallel, då Normandies förste hertig Rolf af fransmännen kallades
Rol och Rou. Namnet Rollon, under hvilket han numera omtalas i
Frankrike, är en förfranskning af de gamla krönikornas ur Rol bildade
latinska Rollo.
Ett norskt namnelement, hvars betydelse ej är säkert känd, är
tvet, i många normandiska ortnamn återkommande under formen tuit. Det
gamla ordet anses på ett eller annat sätt stå i något förhållande till
räkneordet två; det skulle från början afse en tvådelning, en inskärning.
Enligt Madsen tyder läget af de härmed benämda sjællandska orterna
på att det betecknar ett landstycke mellan tvänne vatten; den vanligare
förklaringen är att det afser en inhuggning i skogen eller ett »ryd».
Dels enkelt, dels sammansatt träffas ordet tämligen ofta både i
det egentliga Danmarks och i Skånes ortnamn. Enligt Madsens och
Koks förteckningar hafva Sjælland och Slesvig hvartdera omkring ett
dussin därmed bildade namn. Bland dessa äro många byar och till
och med en gammal stad: Nestved, hvars namn lika litet har med
næst-ved att göra som Altona (egentligen Alten-au) har att göra med
all-zu-nah. Från Danmark har tvet gått öfver till England; det är där
under formen thwaite en bland de mera vanliga namnbeståndsdelarna. I
synnerhet är den spridd i Cumberland, hvilket lätt förklaras af detta
landskaps naturförhållanden, vare sig nu det ena eller det andra af
nyss angifna tydningsförsök är det riktiga.
Åfveii i södra Norge är tveit ett vid namnbildning rätt mycket
nyttjadt ord.’ Men också blott i södra Norge. Det når, så vidt
jag kan finna, knappast högre mot norr än till trakten af Bergen
och helt säkert icke upp till Mörebygderna. Och om ordets sprid-
193
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
