Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOSTRÖMS SKRIFTER.
återfalla till det grekiska föreställningssättet, att formens förträfflighet
alltid betingas af innehållets.
Sådan den talar ur dessa skrifter, väcker den boströmska filosofien
ej längre den entusiasm, som det muntliga ordet tände. Åhöraren
hänfördes af den mera anade än genomskådade rikedomen på tankar
och af det lefvande framställningssättet. Nu föreligger Boströms
jordiska tankearbete afslutadt, men färdigt endast i de allmänna
dragen. Den nyktra pröfningens tid har kommit, då det blott an
tydda skall utarbetas, och det skenbart osammanhängande systemati
seras. Detta arbete tillkommer egentligen universiteten. Huru myc
ket i detta afseende redan blifvit gjordt, finner man hufvudsakligen i
de afhandlingar, som Boströms närmaste efterträdare, professor Sahlin,
under en följd af år utgifvit såsom programmer vid akademiska hög
tider. Men äfven det svenska folket har att såsom en nationalrikedom
vårda och förkofra det arf, som Boström efterlemnat. I sin grund
åskådning är hans filosofi ett uttryck af vårt nationella medvetande,
som framför andra nationers kan sägas vara riktadt på det individuella
och personliga. Vårt lands läge och förhållanden hafva skärpt sinnet
för medveten själfständighet och fri samverkan. Om än Boström i
den vetenskapliga utarbetningen af sitt system röjer ett otvetydigt
inflytande af utländske tänkare, så är det dock i det hela fortsättningen
af en inhemsk riktning och ett uttryck för vårt nationella åskåd
ningssätt.
Särdeles tydligt framträder detta i hans åsigt om rätten och
dygden. Om än vårt statsskick undergått förändringar, som afvika
från detaljbestämmelserna i hans statslära, så motsvarar det dock
grundtankarne. Vår i etiskt och politiskt afseende så upprörda tid
har en särskild förbindelse att, innan den rubbar häfdvunna former,
göra sig klar reda för deras förutsättningar. I frågor, som röra sanning
och rätt, ledes ett folk närmast af sin känsla, men under oroliga för
hållanden behöfver denna renas och stärkas genom den klara insigten.
De boströmska skrifterna kasta på de sofistiska eller naiva nyttighets
dogmerna en belysning, som är i hög grad egnad att leda den, som
om dem vill bilda sig en ärlig öfvertygelse. De blända icke läsaren
genom fantasirika eller spetsfundiga kombinationer, såsom så många
filosofiska arbeten, där analogier och omskrifningar, i stället för att
underlätta förståendet, väl göra läsningen angenäm men fördunkla det
stränga tankesammanhanget. Boström var en erkänd mästare i konsten
att begränsa sitt ämne, så att hvarje tanke underordnas det hela.
Vidare var han medveten om det mänskliga förståndets gränser, när
det är fråga om den osinliga verlden (Jfr t. ex. Grundl. t. den filos,
religionsläran § 47). Af den sinliga verlden såsom sådan kan man
gifva genialiska och detaljrika vyer, men dessa böra icke förväxlas
med filosofisk förklaring.
235
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
