Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANNES NORMAN, FKITZ HANDEL.
bålstora kalaset i en af kaxarnes hus. Det går lyckligtvis en ådra
af komik genom dessa framställningar; eljes skulle de blifvit outhärd
liga. Vi erkänna, att denna komik är grof, men ämnena inbjuda knap
past till någon annan.
Så långt är det emellertid kommet med Fritz, att han efter bond
kalasets slut och vid nykter besinning af huru djupt han nu sjunkit
under nivån af den, låt vara verldsliga, idealitet, som han drömt om,
blyges för sig själf. »Hvor langt han end tænkte tilbage og revi
derede det svundne, så kunde han ikke se andet end uselhed foroven
og uselhed forneden. Og havde hans fantasi nogensinde forespejlct
sig en triumfvogn, på hvilken han som sejrherre skulde före det nye
ind, så var den da klarlig nok væltet. Kunde den rejses igjen? Han
grundede på det med et vist mismod i denne stund.» Men emeller
tid inträdde det en period, då han ännu en gång kom på väg att
försöka uppåt. Modern, en verldskristen, hvars teckning för öfrigt.
väl kunde låtit oss ana ett erkännande af, att det dock också kan
finnas en helt annan art af kristlighet än hennes, denna moder söker
draga Fritz in på sin väg, men utan påföljd. Men däremot faller
hans uppmärksamhet på en dam, Augusta Holst, hvars skönhet och
högre art genast gripa hans själ med en ny lust att ännu en gång
taga i tu med lifvet. Han gör det, men han börjar häller icke nu
från en bättre utgångspunkt än förr. Själfva det sätt, hvarpå för
fattaren låter Fritz första gången närma sig Augusta är öfver all lik
nelse motbjudande. Det är en råhet, för hvilken författaren, utan att
träda natursanningen för;nära, kunnat skona läsaren. Han hade ej behöft
sänka sin hjälte så lågt. Bekantskapen stiftas emellertid, ehuru mycket
emot Augustas fränders vilja, och slutligen uppstår en verklig och ömse
sidig kärlek emellan båda de unga, en kärlek, som måhända fört fram
Fritz till ett åtminstone något ädlare lifsinnehåll, än han hittills haft.
Men Clara är ännu icke borta ur synkretsen. Hon korsar Fritz’ väg,
och alt är slut. Själf drunknar han eller rättare dränker sig, sedan han
nu mist alt. Bland det sista han hört och sett före sin affärd till sjös
är, huru den ungdomsvän, han som yngling moraliskt dragit ned i dy,
står på en vedstapel ombord på en skuta och predikar om bot och
bättring för den enfaldiga hopen, som i alt sitt elände dock aldrig
varit så djupt sjunken som han. Fritz märker föga mer af det hela
än det komiska och det måleriska i situationen. Han är utbränd utan
att dock någonsin hafva brunnit för något annat än sig själf.
Sådan är denna hr Normans bok. Planen röjer en stor och icke
vanlig förtjänst; utarbetningen håller sig icke i samma höjd. Dels
är bredden väl stor, på flera afdelningar så stor, att det verkar stö
rande för totalintrycket, dels, och hvad mer gäller, är framställningens
sunda objektivitet ingalunda på önskvärdt sätt bevarad. Vid sidan af
scener, som med dramatisk distans och själfständighet uppbygga sig
327
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
