Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordisk tidskrift. 1884. 24
GRÖNLANDS FORNTIDA VÄXTVERLD
och på detta sätt uppkommer en skärgårdsnatur erinrande om Skandi
naviens. Här är det äfven, som Grönlands nutida växtverld når sin
största intensitet, och i landets sydligare trakter kan denna på sina
ställen vara i hög grad yppig. Isynnerhet är detta fallet kring det
inre af de djupa fjordarne, där den råa, af dimma och moln ofta åt
följda hafsluften icke mer är herrskande, utan där sol och klar himmel
äro vanliga. Där kan det vara besvärligt nog att tränga fram genom de
täta snåren af många slags buskar, såsom vide, björk, en, rönn, al,
mellan hvilka där och livar stundom manshöga exemplar af Angelica
äro vanliga. I dessa södra trakter (vid Ivigtut) var det äfvensom
författaren under 1883 års Grönlandsexpedition träffade våra furu
skogars älskliga doftande Linnæa borealis; den trifdes här väl, hade
ymniga knoppar och blommor. På de mest gynnade platserna i denna
del af landet kunna björkarne utbildas till verkliga träd, 12 å 15 fot
höga med stammar af ungefär en fots genomskärning, och äfven enen kan
här nå dimensioner, som till och med hos oss äro mindre vanliga;
En af 1883 års Grönlandsexpedition hemförd stam är sålunda nära fots
tjock. Här odlas äfven i trädgårdstäppor vid kolonierna åtskilliga rot
frukter, såsom rofvor, potatis, rädisor, morötter o. s. v. hvilka kunna
blifva stora nog. I dessa sydliga trakter träffas som bekant äfven rui
nerna af de forna isländska kolonisternas boningar, och de gamla nord
männen hafva i sanning förstått att välja de platser, som i alla hän
seenden voro bäst lottade. Såsom exempel på omgifningarnc kring en
dylik samling ruiner skall i korthet anföras den skildring, som jag redan
på annat ställe lemnat öfver vårt besök vid de namnkunniga ruinerna
vid Igaliko (61" nordlig bredd).
»Stället är beläget längst in i fjorden, där hafsisens när- eller från
varo utanför kusten i minsta möjliga mått kunnat utöfva något infly
tande, och växtligheten ar på detta ställe i hög grad luxurierande. En
baljväxt (Lathyrus maritimus) växer här i sådan yppighet, att den nästau
erinrar om en ärtåker, ranunkler (Ranunculus acris) blifva nästan alns
höga, och frodiga äro äfven blåklockor (Campanula rotundifolia) och
en mångfald af olika slags gräs. I vattensamlingarna trifvas vatten
klöfver (Menyanthes) och nate (Potamogeton), täta snår af björkbuskar
och viden lcmna ymnig tillgång till bränsle, det är godt om odon och
kråkbär. Ruinerna, hvilkas murar äro uppbygda af väldiga sandstens
block, ligga nedanför ett platåformigt bärg af sandsten vid sidan af en
klar, af daggkåpa (Alchemilla vulgaris) omgifven bäck, och på slutt-
345
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
