Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÖNLANDS FORNTIDA VÄXTVEIILD.
ock dessa 1, som hufvudsakligen ligga till grund för den följande fram
ställningen, hvilken äfven delvis är stödd på författarens egna fynd
under den af Oscar Dickson bekostade Nordenskiöldska expeditionen
till Grönland år 1883.
Heer hade den tillfredsställelsen att före sin, sistlidne höst inträffade,
död se sin »Flora fossilis grönlandica» färdig. Mången gång under det
mödosamma arbetet kände han krafterna svika, och han fruktade ofta,
att de icke skulle stå honom bi tills arbetet blef afslutadt. När han
ändtligen lagt sista handen därvid var han glad och lycklig som ett
barn och skref till författaren af dessa rader, att han tackade Gud, som
hade låtit honom upplefva arbetets fullbordande. Med stort intresse
afvaktade han resultaten af den Nordenskiöldska expeditionens forsk
ningar i denna riktning, men samma dag som »Sofia» anlände till
Göteborg utandades Heer sin sista suck, och det meddelande som redan
från Thurso tillsändts honom om expeditionens gynsamma resultat,
nådde icke fram i tid. Han fick därför aldrig erfara, att expeditionen
lyckats lösa åtskilliga förut tvifvelaktiga spörsmål, samt att hans förut
i strid mot andra forskare uttalade meningar därom i nästan alla fall
befunnits vara riktiga. Med snillets skarpblick hade den store paleon
tologen från sitt arbetsrum i Ziirich insett, huru förhållandena på det
alliigsna Grönland måste vara beskaffade.
Det var ej oafsigtligt, som Discoöns och Nugsuak-halföns nutida
växtlighet ofvan något vidrördes, ty just här finnas i synnerhet de
vittnesbörd, som utvisa landets vegetation under längesedan svunna
tider. Och motsatsen mellan nu och då skall därför blott så mycket
lättare framträda. De fjäll, som uppbygga i fråga varande trakter, och
hvilka kunna nå en höjd af ända till 6 ä 7,000 fot, utgöras vanligen
till större eller mindre del af en mörk svart bärgart, som kallas basalt.
Denna erinrar i många hänseenden om de lavor, som utflyta ur nuti
dens vulkaner och antages äfven af de flesta geologer vara bildad på
samma sätt. Basalten har framflutit öfver mäktiga bäddar af sand, sand
sten, skifferlcra etc. och det är i dessa, som lemningarne af de forn
tida växterna ligga begrafna. Basalten är en mycket hård bärgart, och
denna omständighet kunna vi i de flesta fall tacka, att öfverhufvud
taget något af de växtförande lagren ännu finnes i behåll. Ty hade de
1 Den allmänna delen af Heers »Flora fossilis grönlandica» är öfversatt i det
nyligen utkomna ö:te häftet af »Meddelelser fra Grönland» Köbenhavn 1883, och
tafiorna öfver de fossila bladaftrycken äro äfven reproducerade i ett tilläggsband till
detta häfte.
349
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
