- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1884 /
385

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRÖNLANDS FORNTIDA VÄXTVERLD.
senare den praktfulla Aralia Ravniana med mer än fotslånga blad för
tjänar särskildt nämnas. Vidare lotos, cassior och dalbergior m. fl.
Af öfriga slägten må nämnas popplar, ekar, plataner, valnötter, murgrö
nor, magnolior samt ett tulpanträd, som på vissa ställen synes hafva
varit mycket allmänt. Tulpanträdet har, såsom namnet angifver, stora
tulpanliknande blommor, samt förekommer numera inom Nord-Ameri
kas förenta stater söder om fyrationde breddgraden. I södra Sverige
kan det äfven trifvas på kalljord, och vid Barsebäcks herresäte i Skåne
finnes ett ganska ståtligt träd af denna växt, hvilket årligen blommar
och då företer en särdeles praktfull anblick. Grönlands forntida skogar
norr om polcirkeln prunkade sålunda såväl med dylika blommor, som
med de äfvenledes praktfulla magnoliornas, en egendomlig motsats mot
vegetationen under den äldre afdelningen af kritperioden, då, såsom vi
ofvan sett, nästan inga verkliga blommor funnos.
Grönlands yngsta kritflora Patootfloran (senon) synes däremot tala
om ett något mer tempereradt klimat än Komefloran och Atanefloran.
Här träffa vi för första gången björkar, alar, almar. Ekar och plataner
voro isynnerhet vanliga, och vidare förekomma valnötsträd, lagerarter,
kamfertträd (Cinnamomum), olvon (Viburum), murgrönor, hagtorn, tul
panträd, lönnar m. fl. Såsom subtropiska former uppgifver Heer isyn
nerhet ett par gleichenior, dammaraarter, fikonträd, ebenholzträd, kanel
eller kamfertträd o. s. v. Frånvaron af cycadeer, hvilken förut anförts
såsom ett af bevisen för denna floras mera tempererade karakter, gäller
dock icke mera, ty författaren träffade en ny art af dessa växter i
Patootlagrcn 1883. Men om de ock här förekomma, äro de betydligt
mera underordnade än förut, och detsamma gäller äfven om öfriga sub
tropiska former. Och under det att de äldre kritflororna i Grönland
norr om 70° visa samma karakter, som i mellersta Europa, hvarigenom
man kan sluta, att klimatet vid denna tid var ganska likformigt öfver
hela det norra halfklotet, är däremot Patootfloran mera tempererad än
den flora, som samtidigt lefde i mellersta Europa. Man kan häraf draga
den vigtiga slutsatsen, att de omständigheter, som föranledde en alt
större olikhet i klimatologiskt hänseende mellan de olika breddgraderna,
och hvilken under istiden nådde sitt maximum, började utöfva sitt första
inflytande mot slutet af kritperioden.
En än större motsats än under sagde period skola vi dock i detta hän
seende (inna vara rådande under den tcrtiära tiden, från hvilken, såsom ofvan
redan anförts, särdeles vigtiga och omfattande dokument från Grönland
357

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:21:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1884/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free