Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÖNLANDS FORNTIDA VÄXTVERLD.
Vi se sålunda dels, att det tertiära Grönland hade ett vida mera
temperadt klimat än kritperiodens, under hvars äldre afdelning ju me
deltemperaturen var 21°—22° samt att den likformighet i klimatet, som
under denna senare tid öfver en stor del af det norra halfklotet var
rådande, icke längre förefanns. Den temperaturnedsättning, som un
der slutet af kritperioden hade tagit sin början hade sålunda utöfvat
sitt inflytande alt mera. Men dock hade Grönlands skogar ännu under
den tertiära tiden en vida varmare prägel än i nutidens mellersta
Europa, och de voro på samma gång så rika på arter, att väl blott N.
Amerika eller Japan därtill kunna uppvisa någon motsvarighet. Intres
sant är vidare att de växter, af hvilka dessa skogar bildades, numera
hafva sina närmaste representanter i vidt skilda länder. Vi finna så
lunda Texas’ och Virginiens sumpcypress bredvid arter befryndade med
Chinas Glyptostrobus och Ginkgo, med Californiens sequoior. Popplar
närbeslägtade med nordamerikanska arter finnas vid sidan af andra,
hvilkas anförvandter lefva i Mindre Asien. Alar, hasslar och afven
bokar äro beslägtade med Europas nu lefvande arter, medan åter bo
karne hafva sin motsvarighet dels bland europeiska dels bland ameri
kanska o. s. v. Och liknande växling förete öfriga trädslag såsom ekar,
almar, plataner, valnötsträd, lagerarter, ebenholsträd, askar, olvon, vin
rankor, magnolior, lönnar, Ilex etc. etc. etc, af hvilka en del hafva
sina närmaste slägtingar i N. Amerika, andra i Japan och China, andra
i Kaukasus, åter andra i Europa o. s. v.
Skulle man tänka sig dessa olika arter härstamma från de trakter,
där deras nutida representanter förekomma, blefve denna märkliga
blandning visserligen oförklarlig, under det att frågans lösning i verk
ligheten är mycket enkel. De senare härstamma tvärtom från polartrakter
nas tertiära flora, och deras nutida förekomst på så vidt skilda ställen beror
därpå, att de från det forna tertiära fastlandet kring polen, vid temperaturens
fortfarande aftagande, i radierande riktningar vandrat söderut, därvid
några nått Europa, andra Asien, andra Amerika o. s. v. Att de nutida
representanterna af den forna arktiska tertiärflorans arter på detta sätt
blifvit spridda till vidt skilda länder, är sålunda helt naturligt, men för att
förstå detta måste man först lära sig inse, att den arktiska zonen var dessa
växters bildningshärd och att de härifrån vandrat till andra länder, icke
tvärtom. Man måste äfven inse att polarländernas tertiärflora liksom
nutidens arktiska flora var circumpolär, så att samma arter från skilda
ställen kunde vandra söderut till olika länder. Att man nu kommit
359
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
