Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordisk tidskrift. 1884. 25
GRÖNLANDS FORNTIDA VÄXTVERLD.
dock på visst sätt står i samband därmed, nämligen frågan om beskaffen
heten af den jordmån på hvilken denna växtverld haft sitt hemvist och
därmed äfven frågan om sandlagrens uppkomstsätt. Några af växterna,
nämligen sumpväxterna, torde hafva lefvat på de ställen, där de nu
träffas inbäddade. Man finner temligen ofta, särskildt i Atanelagren,
underjordiska stammar af Bquisetum (fräken) med rottrådar och rot
knölar under sådana förhållanden, att de måste antagas hafva vuxit i
samma jordart, i hvilken de äro inbäddade. Vidare uppdagade författa
ren år 1883 på flere ställen mycket tydliga rotbäddar, d. v. s. lager
genomdragna af förkolade rottrådar efter de växter, som vuxit på plat
sen då dessa nu stenvandlade lager voro mjuk jord. Man kan sålunda
fullkomligt säkert antaga, att sump- och vattenväxter till en del lefvat
där de nu träffas fossila. Detsamma synes äfven hafva varit fallet med
åtskilliga träd. Vid Atanekerdluk finnas sålunda i de tertiära lagren
ännu upprätt stående, förkolade trädstammar. Nordenskiöld, som sär
skildt undersökt dessa, fann att de stundom ännu stodo på sina rötter,
och då dessa rötter genom gräfningar följdes, befunnos de sända ganska
fina grenar i de omgifvande lagren. Författaren såg härstädes 1883
en upprättstående ihålig stam. Det är ingen orimlighet att antaga, att
träd kunnat lefva på själfva sumpmarkerna, ty vi veta att sumpcypres
sen vid flodernas, t. ex. Mississippis, deltaland ofta växer långt ut i
vattnet. Och då lemningar af sumpcypressen vid Atanekerdluk äro
vanliga, ligger det nära . till hands att antaga, att de upprättstående
trädstammarne härröra just af denna växt, något som törhända genom
mikroskopisk undersökning af de förkolade stammarne skulle kunna
afgöras. Om emellertid vatten- och sumpväxter samt några träd vuxit
på samma ställen, där deras fossila lemningar nu förekomma, så torde
likvisst större delen af de växter, hvilka ligga inbäddade i Grönlands
äldre sand- och lerbäddar, hafva ditsvämmats från något högländare
mark. Och det är beskaffenheten af denna mark, som nu skall bli
föremål för vår undersökning.
De forskare, som studerat de växt-förande sandlagren på Grönland,
hafva alla förvånats öfver dessa bäddars oerhörda mäktighet, säkerligen
uppgående till minst 2 å 3,000 fot. Denna mäktighet blir än mera
märklig sedan man erfarit, att dessa lager delvis blifvit afsatta under
en relativt kort tid. Vid Atanekerdluk t. ex. finner man i det stora
hela taget samma flora i de åtminstone 1,000 fot mäktiga Atanelagren.
Hvarifrån hafva väl dessa oerhörda sandmassor kommit, och huru hafva
361
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
