Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
x
sträfvan, har densamma hittills knapt varit uttryck för arbetarnes egna, afdem
själfva klart fattade intressen. Tämligen oförberedt framträdde därför vid
1884 års riksdag hr Hedins förtjänstfullt utarbetade motion om en skrif
velse till K. M:t rörande »Olycksfalls- och ålderdomsförsäkring för arbe
tare»; och dock blef, alldeles som om det galt en obetydlighet eller ett
länge sedan uttöindt ämne, förslaget i en handvändning afstatsutskottet under
stödt och af kamrarne utan nämnvärdt meningsbyte godkändt. Man kan
trygt påstå, att riksdagens ledamöter i allmänhet egde mycket ringa före
ställning om betydelsen och omfattningen af dylika anordningar, ny
heter som de äro äiven för de stora industriländerna; men motionären
hade som utgångspunkt för sitt förslag åberopat den socialpolitiska lagstift
ningens storartade utveckling under det senaste årtiondet inom större
delen af Europa, och man synes hafva känt, att när så märkeliga ting
föregått hos våra grannar, borde väl åtminstone undersökas, huru mycket af
det goda kunde passa för Sverige.
Så har äfven hos oss den socialpolitiska frågan kommit på dagord
ningen, och intresset för förbättring af arbetsklassens vilkor har fått en
ny riktning i och med det uppstälda »försäkrings»-problemet. På samma
gång förspörjes här som annorstädes en liflig öfvertygelse om statens rätt
och plikt att öfvcrtaga den stora uppgiftens lösning. Äfven denna öfver
tygelse, eller rättare denna stämning är ju »europeisk». I alla länder
höras för tillfället lärde och olärde försäkra, att litet »socialism» aldrig kan
skada; för att lugna de sinnen, som skrämmas af blotta namnet, försäkrar
man, att alla samhällsinrättningar hafva i sig något af socialism, och att
den ena formen kan vara så god som den andra. Dylika satser förkunnas
helt öppet af vetenskapens heroer i vetenskapens hufvudland och god
kännas lika öppet af politikens stormästare i verldens mäktigaste rike.
Sådana, ännu för ett årtionde sedan allmängiltiga, axiomer, som att
näringslifvets lifsvilkor äro fri företagsamhet, fritt aftal, fri täflan, fri asso
ciation, synas hafva förlorat all tilltro i tongifvande kretsar, och i stället
hänvisas ungdomen från katedrarne, allmänheten i pressen och represen
tanterna från ministerbänkarna på sådana lifsvilkor för näringslifvets trefnad
som skydd emot konkurrensen, industriens korporativa organisation, arbe
tarnes obligatoriska försäkring och i allmänhet en »rationel reglering» af
både produktion och konsumtion. Reaktionen mot den gamla »liberala»
ekonomiska lagstiftningen har synnerligen i Tyskland tagit öfvermäktig
fart inom den verld, som bildar dagens opinioner; och sedan numera den
statsman, som störtat en kejsare och skapat ett kejsardöme, äfven åtagit
424
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
