- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1884 /
478

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

\
hvarje dylik process, som ej medförde den ersättning, hvartill arbetaren
ansåg sig berättigad, bidrog endast att öka misstämningen och störa
freden mellan arbetare och arbetsgifvare. Det blef därför inom kort ett
nytt vigtigt intresse för hvarje omtänksam arbetsgifvare att på bästa möjliga
vilkor förekomma dylika stridigheter genom att, om också med vida större
uppoffring än som lagligen kunde honom åläggas, betrygga sina arbetare
mot de ekonomiska följderna af hvarje slags olyckshändelse, oberoende
af deras rättsliga beskaffenhet. Det blef altmer vanligt, att jämte det
arbetsgifvaren hos försäkringsbolaget försäkrade sig själf mot all den er
sättningsskyldighet, som vid domstol kunde komma att honom ådömmas
för olycksfall inom hans etablissement (en risk, som i medeltal plägade
skattas till årspremie af 2—5 mk. pr arbetare) kontraherade han äfven
med bolaget om försäkring mot alla olyckshändelser för samtlige sina
arbetare. Premierna för det senare slaget af försäkring äro vanligen be
tydligt (100 % eller mera) högre än det förra; ersättningsbeloppen äro
på förhand bestämda och ganska måttliga, i synnerhet för svårare olycks
fall vida mindre än de som pläga ådömas af domstolar, men försäkringen
medför dock för arbetaren den fördelen, att han utan process är förvissad
om någon skadegodtgörelse, och för arbetsgifvaren den vinsten, att process
icke anställes i andra fall, än där utsigt finnes till en betydligare för
bättring af ersättningsvilkoren. Så äro dessa försäkringar mot alla olycks
fall en kompromiss mellan intressena, och i allmänhet hafva arbetarne
förmåtts att af sin egen aflöning bekosta någon del af premierna för
desamma.
Försäkringen mot olycksfall har sålunda under det sist förflutna de
cenniet vunnit en ganska stor utbredning i Tyskland. Enligt beräknin
gar från 1884 skulle antalet försäkrade arbetare i de stora försäkrings
bolagen och föreningarna år 1882 uppgå till något öfver 600,000, för
hvilka i årspremier blifvit inbetalda 7 millioner mark och i skadeersätt
ningar för året utbetalda 5 1/2 millioner rak. 1. Dessa siffror, som i hvarje
fall äro minimibelopp, angifva dock, att 1871 års lagstiftning utöfvat en
1 Uppgifterna härom äro hemtade ur A. Ehrenzweigs Assecuranz-Jahrbuch,
Wien 1884 ss. 131—153, hvilka äro de nyaste jag haft att tillgå. Dock äro däruti
troligen icke inbegripna andra än de stora bolagens redogörelser, och en betydlig
försäkringsrörelse synes dessutom vara ordnad i själfständiga yrkesföreningar, syn
nerligen inom byggnads- och textil-industrien, hvarförutom hela bärgverks- och gruf
industrien har sin särskilda olycksfallsförsäkring i sina Knappschafts-Kassen. Helt
visst äro därför ofvan nämda siffror mycket för låga. Men det är svårt att angifva
säkra tal, emedan bolagens och föreningarnas redogörelser äro upprättade efter olika.
system. Dock bör nämnas, att enligt C. Koschers vackra arbete Zur Kritik der
neuester wirthshaftlichen Entwicltelung im Beutschen Reiclie, Zittau 1876 s. 345,
utgjorde de då försäkrade arbetarnes antal i 8 bolag och föreningar nära 900,000.
440

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:21:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1884/0488.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free