Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordisk Udskrift. 1884. 33
J. N. MADVIG, DEN ROMERSKE STATS FORFATNING- 00 FORVALTNING.
løsning af den uhyre og i sig selv kun meget langsomt og ufuldstæn
digt løselige opgave, der stilledes. Cæsar har efterladt en stor, men
ikke politisk reform, tidsregningens; men den ivrige sysselsættelse med
forberedelsen af en partherkrig i Cæsars siste levetid taler ikke for,
at han med bevidsthed nærede store organisationsplane. Også geniet
er ensidigt og tidens betingelser underkastet.»
Då Madvig sålunda ställer sig i opposition med den tyska antikva
riska vetenskapens förnämste banerförare, är det ej underligt att hans
äfven på tyska utgifna arbete, * såsom han för öfrigt själf förutsett,
(Fortale sid. 3), från de tyska recensenternas sida rönt mycken mot
sägelse, ehuru äfven en och annan bland dem endast haft loford därför; 2
af den franska och engelska kritiken tyckes boken hafva blifvit en
hälligt prisad.
Af skäl, som ofvan anförts, kan det här ej blifva frågan om att
inlåta sig: i något bedömande, som i alla fall delvis skulle kommit att
röra sig med enskildheter, endast fattliga för filologiskt bildade läsare.
Anmälaren vill därför åtnöja sig med att i korthet lemna en innehålls
öfversigt med angifvande af ett par ställen af afvikande åsigter.
I inledningen redogöres först i stora drag för den romerska statens
lefnadslopp ända från den tid, då den var inskränkt till en liten stad
med dess borgarjord, till dess kejsardömet under sina vingars skugga
tog hela den då civiliserade verlden; vidare beskrifves beskaffenheten
af de källor, ur hvilka vi hemta vår kunskap om denna stat; så skil
dras Latium och staden Rom; därefter får den blifvande verldstadens
uppkomst och utveckling sin belysning; slutligen uppvisas de makter,
som skänkte detta från början så obetydliga samhälle dess oerhörda
spännkraft och styrka.
Första kapitlet afhandlar den vigtiga läran om borgarrätten, dess
olika grader, dess förvärfvande och förlust samt icke medborgares rätts
liga ställning på olika tider. Måhända med rätta har i fråga om detta
kapitel anmärkts det knapphändiga sätt, hvarpå Madvig affärdat den
svåra frågan om betydelsen och verkningarna af kejsar Caracallas rykt
bara förordning, hvarigenom det väldiga rikets alla fria invånare sägas
hafva erhållit borgarrätt.
Andra kapitlet visar oss romerska folkets inre ordning, indelning
och ståndsolikheter. Där omtalas sålunda skilnaden mellan »rådsläg
terna», patricierna och plebejerna; klienternas förhållande till sina skydds
herrar; den äldsta lokala tribnsindelningen, kurierna, den senare, konung
Servius Tullius tillskrifna, äfven den ursprungligen lokala tribusindel-
1 Det har äfven af Ch. Morel blifvit öfversatt på franska.
2 Såsom typiska exempel på dessa båda sidor i den tyska kritiken öfver Mad
vigs ifrågarande bok må nämnas två recensioner af två berömda män: en ytterst
klandrande af Herman Schiller (Bursians Jahresbericht X. h. 3) och en särdeles
lofordande af 11. Genz (Philologische Wochenschrift l:er Jhg. n:o 1. 2:er Jhg. n:o 34).
487
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
