Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P. E. FAHLBECK, J.A ROYAUTÉ ET LE DROIT ROYAL FRANCS.
germanska samhällsordningen. Eröfringen grundlade en stormakt,
men kunde icke åstadkomma en stat, ett samhälle, kunde ej åt det
nya riket gifva konstitution, institutioner eller lag. Det var icke ett
folk, som verkstälde eröfringar, utan en person, en konung. Denne er
öfrar i det han genom öfvertalning och våld förmår folken att erkänna
honom som herskare. Den germanska konungen grundar för egen
räkning ett konungadöme. Det germanska konungadömet förmådde
skapa något nytt uteslutande genom sin inre kompetens d. v. s. genom
sin traditionella rätt, därigenom att det var en oberoende makt, grundad
på sin egen, på innehafvarens personliga rätt. Denna rätt blef den
kraft, som förvandlade eröfringen till ett rike, riket till en stat.
Utrymmet här medgifver icke en utförligare redogörelse för för
fattarens genomförande i detalj af denna fundamentella uppfattning.
Hans bok innehåller, såsom han själf säger, icke en systematisk fram
ställning af det frankiska rikets statsskick. Framställare och försvarare
af en ny åsigt, har d:r Fahlbeck i korthet behandlat sådana ämnen,
rörande hvilka hans uppfattning stämmer öfverens med föregångarnes.
At de många och vigtiga punkter, rörande hvilka han hyser en af
vikande mening, har han däremot gifvit en vidlyftig framställning, sä
mycket mera som det var för honom nödigt att framlägga bevisen för
sin uppfattning. Om utrymmet icke medgifver en utförlig framställ
ning af dessa frågor, hvilka här framställas och besvaras på ett nytt
sätt, räcker det ännu mindre till en granskning af de nya svaren, till ett
försök att väga skälen för och mot det gamla, för och mot det nya.
Dock, äfven om utrymmet funnes, hade en genomförd kritik näppeligen
här varit på sin plats, ty den kritiska behandlingen hade kraft ett
grundligt ingående i en mängd detaljfrågor, ett ingående, som tillhör
den lärda facktidskriften, icke den för den stora bildade allmänheten
afsedda Nordisk tidskrift.
D:r Fahlbecks arbete, skrifvet på franska, är tydligen i främsta
rummet afsedt för utlandet, inom hvilket det frankiska konungadömet,
dess upprinnelse och dess utveckling af gammalt gjorts till föremål för
grundliga undersökningar. Det är ock tydligen icke förgäfves, som
författaren vände sig till utlandet. Hans bok har där väckt uppmärk
samhet, blifvit omtalad, gjorts till föremål för granskning, delvis be
römts, delvis rönt gensägelsc. Men äfven i de fall, då gensägelsen
varit skarp, har författarens skarpsinnighet och själfständighet i forsk
ning rönt villigt erkännande. Prof. Sohm, mot hvars åsigter d:r Fahl
beck mycket uppträdt, säger (Deutsche Literaturzeitung 1884 n:r 2),
att dennes arbete innehåller ett energiskt försök att gifva en lefvande
åskådning af det frankiska statsväsendet under 500-talet. »Därvid
gifves mången förträfflig utredning, t. ex. af ämbetsmännens fullstän
diga, på rätten grundade beroende af konungen, af den finansiella
synpunktens förherskande vid statsmaktens utöfvande. Det har äfven
497
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
