Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. J. WARBURG, OLOF DALIN.
att han i »Sagan om hästen» hade de uttalanden, som förf. anser så
betydelsefulla för förklaringen af hans senare ställning som rojalist,
var hans politiska program, enligt förf., »egentligen partilöst, men med
lutning åt mössorna». Sålunda en svängning äfven åt det hållet!
Enligt vår tanke leddes Dalin, då han gaf sig rojalismen i våld,
icke af någon bestämd öfvertygelse. Hans öde fogade det så, att han
som hofskald, anordnare af vittra hofnöjen och som prinslärare kom i
konungaparets nära beröring, och då han sedan nytjades i förstulna
politiska värf, var han blott ett villigt redskap i drottningens hand.
Med den böjlighet i karakteren som alltid utmärkt honom, den brist
på styrka att stå emot intryck från de kretsar, i hvilka han umgicks,
gick det lätt för honom att sammanblanda hängifvenheten för Lovisa
Ulrikas person med hängifvenheten för hennes politik. Hade Dalin
icke ansetts för en politisk nolla, hade han säkert ej sluppit undan så
lindrigt vid upptäckten af 1756 års revolutionsplaner.
Åt förhållandet mellan Dalin och Tessin har dr Warburg egnat
särskild uppmärksamhet och därvid framstält saken i en något annan
och riktigare dager än B. E. Malmström, som i sitt begär att »rentvå»
Dalin ej tvekat att kasta skugga på Tessin. Deras första bekantskap
skedde i Avazu och Wallasis. 1738 hyllar Dalin Tessin i poemet
»Tankar öfver oveldigheten». En närmare beröring dem emellan upp
står under Dalins utländska resa och vistelsen i Paris. Efter hem
komsten blir Dalin inblandad i Archenholtzska rättegången, vid hvilket
tillfälle han skriftligen synes hafva bli fvit bistådd af Tessin med något
godt råd. Dalin uttalar på grund af andra anledningar i bref till„Tessin
sin djupa tacksamhet till honom. Genom Tessins tillskyndelse anställes
han som kronprinsens lärare, och han har sålunda åter en synnerligt
stor orsak till tacksamhet mot honom. Att Tessin vid detta val ej
tog någon hänsyn till det förhållande, i hvilket Dalin stod till mössorna
Piper och Ungern-Sternberg m. n\, bör observeras. Det visar bland
annat riktigheten af dr Warburgs påstående, att Tessins och Dalins
förhållande var af personlig, icke af politisk art.
Att en brytning dem emellan uppstod så snart som 1751 eller 1752
är väl möjligt, men det bevis förf. framdrager därpå, nämligen Fersens
utsago, att Tessin skulle kallat Dalin en »coquin», synes oss altför svagt.
Naturligt är att någon köld skulle uppkomma dem emellan på grund
af att den senare lät göra sig till kunglighetens tjänare, till hvilket
Tessin ej kunde bekväma sig. Omslaget borde för denne kännas så
mycket mera harmligt, som det varit han själf som gifvit anledning
till att den omtyckte skriftställaren kom i närmare beröring med hofvet.
I enlighet med hvad vi förut antydt, tro vi, att Dalin före denna
förändring i sitt lif, åtminstone under det föregående decenniet, stod
på neutral mark, d. v. s. hyllade hvarken hatt- eller mösspartiet eller
rojalismen. Då Dalin sedan så verksamt stälde sig på drottningens
572
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
