Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÄN DE OFFENTLIGA SAMLINGARNA I STOCKHOLM.
nu genom insigtsfull ledning, frikostiga skänker och donationer samt
statsanslag utvecklat sig till ett museum, som gör vårt konstfattiga
land heder, och som i afseende på systematisk anordning och till
gänglighet redan lemnat många större samlingar i rikare kulturländer
bakom sig. Bland de många detaljerade uppgifterna i intendentens,
dr. G. Upmarks sakrika ämbetsberättelse för 1883, hvilken utgör n:o 3
af »Meddelanden från Nationalmuseum», förtjänar en särskild upp
märksamhet, såsom utvisande det intresse, hvarmed museet om
fattas af allmänheten, och den betydelse, det kan komma att ega i den
allmänna bildningen. Det är uppgiften, att antalet besökande under 1883
stigit till den för våra förhållanden betydliga siffran af omkring 123,000
personer. Vid sidan af museiarbetet har äfven inom denna afdel
ning af vårt nationalmuseum rört sig en liflig literär verksamhet.
Kring svenska statens konstsamlingar har uppvuxit en skola af konst
historiska forskare, som gifva löften, delvis redan inlösta, om en
framtid äfven i Sverige för denna i vårt land länge förbisedda gren
af odlingens historia, betraktad såsom vetenskap. Vi erinra blott om
de arbeten, som utgifvits af Sander, Upmark, Göthe, Looström och
Bottiger, dels utgörande skrifter om museets samlingar och dess
historia, dels monografier öfver svenska och utländska konstnärer samt
konstsamlare. En dylik monografi är intendenten Upmarks såsom
n:o 4 af dessa »Meddelanden» utgifna uppsats om »Jeremias Falck,
drottning Christinas hofkopparstickare.» Det är en konsthistorisk
studie af det slag, som kräfves af våra dagars vetenskapliga konst
forskning, hvari noggranna detaljstudier och arkivundersökningar af
löst de fria konstruktioner och det estetiserande manér, som tillhörde
den äldre konst-literaturen. Jeremias Falck, polack till börden, är i
vår konsthistoria ett minne från Sveriges stormaktstid. Det är genom
hans grafstickel, som bättre än genom andra samtidas bildverk bevarats
dragen af många bland de stora gestalterna i Sveriges historia under mid
ten af 1600-talet: drottningens, »Christinas-Minervas», som fäste den
främmande konstnären vid sitt hof, konung Carl X Gustafs, Axel Oxen
stjernas och Per Brahes, Gustaf Horns, Jakob och Magnus Gabr. de la
Gardies, Lennart Torstensons och C. G. Wrangels. Ur riksarkivet,
kammararkivet, tyska församlingens kyrkoböcker samt den tryckta
literaturen har förf. hemtat material till den skildring af Falcks hittills
nästan okända öden i Sverige, som här lemnas jämte en utförlig bc
skrifvande förteckning öfver hans »svenska stick,» 26 till antalet.
De skrifter, på hvilka vi härmed sökt fästa uppmärksamhet, böra
samtliga kunna få en betydelsefull framtid. Genom deras utgifvande
hafva åtskilliga af våra vetenskapliga anstalter fått organ i literaturen,
genom hvilka de kunna häfda sin ställning ej blott såsom samlingar,
utan såsom vetenskapliga institutioner. Mer än en af dem bör kunna
utveckla sig till hvad den först nämda af dem redan är: ett slags
O C 1
670
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
