Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKA LÄROVERKSKOMITÉNS AF 188 2 18 84 BETÄNKANDE.
h) att K. M:t täcktes för utredning af dessa frågor och utarbetande
af förslag till förändringar i den n. v. universitets- och skollagstiftnin
gen i enlighet med ofvan angifna grunder förordna en komité, sam
mansatt af erfarne män i olika samhällsställning och verksamhet; samt
i) att K. M:t täcktes lemna Riksdagen tillfälle att yttra sig öfver
blifvande förslag till ändringar i läroverksstadgan.
Detta förslag återupptogs vid 1881 års riksdag af enskild motionär
och godkändes af Andra Kammaren, dock med några ändringar. Vig
tigast bland dessa var uteslutandet af rättigheten för lärjunge att efter
eget val läsa blott ett modernt språk. Första Kammaren biträdde där
emot icke medkammarens beslut i ämnet, i följd hvaraf hela frågan förföll.
Vid 1882 års riksdag återkom skolfrågan i en annan form.
Kegeringen hade nämligen föreslagit löneförhöjning för lärarne
vid de allmänna läroverken och i sammanhang därmed ökade termins
afgifter för lärjungarne. Anhängarne af skolreformen, i synnerhet inom
Andra Kammaren, motsatte sig i allmänhet förslaget om löneförhöjning.
Såsom skäl härför anförde man företrädesvis, att frågan om undervis
ningsväsendets ordnande borde behandlas i dess helhet, så att den
finansiella sidan af saken icke borde skiljas från den pedagogiskt-orga
nisatoriska. Med andra ord sagdt innebar detta, att man icke ville be
vilja löneförhöjning utan genomförande af de önskade reformerna.
Andra Kammarens beslut fattades i enlighet härmed; men då Första
Kammarens blef ett annat, anstäldes gemensam omröstning, genom hvil
ken löneförhöjningen bifölls till hälften. Chefen för ecklesiastikdepar
tementet hade såväl till statsrådsprotokollet, som under Riksdagens
öfverläggningar i frågan tillkännagifvit regeringens afsigt att låta ut
reda ärendet genom en komité och tillika vidtagit erforderliga åtgärder
för att bringa frågan om vissa akademiska examina, såsom stående i
samband med skolreformen, till utredning och klarhet.
Denna afsigt förblef ej länge ouppfyld. Den 20:de oktober 1882
tillsattes en läroverkskomité. Departementschefen anförde i fråga härom
till protokollet bland annat följande:
»För Eders Kongl. Maj:t får jag i underdånighet anmäla från kan
slersembetet för universiteten i Upsala och Lund samt från de akade
miska konsistorierna vid bemälda universitet och läroverkskollegiet vid
Karolinska Medico-kirurgiska institutet infordrade utlåtanden dels om
och i hvad mån utsträckt rätt att aflägga akademiska examina må
kunna beredas studerande, som ej visat sig ega insigter i klassiska
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
