Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKA I,ÄROVERKSKOMITÉNS AF 1882 —lBB4 BETÄNKANDE.
att filosofie kandidat, som för ansökning till läraretjänst i kristen
dom önskar särskildt styrka sig ega tillräckliga insigter i ämnet, må
ega rätt att inför lärare i teologisk fakultet för detta ändamål undergå
pröfning på det sätt, i de teologiska lärostycken och till det omfång,
som pröfvas lämpligt, samt däröfver erhålla betyg.
Af det ofvan anförda framgår, att komitén sökt för realisterna
öppna högskolornas portar, hvilka, såsom komitén säger, från den 9:de
oktober 1863, då kameralexamen upphäfdes, i själfva verket varit så
godt som tillslutna för realliniens lärjungar. En sådan åtgärd anser
komitén vara så mycket mer af behofvet påkallad, som, enligt hvad
från universiteten skall hafva försports, den nuvarande latinliniens lär
jungar efter regel sakna nödiga förkunskaper för att kunna draga nytta
af den akademiska undervisningen i de mathematiskt-naturvetenskapliga
ämnena, hvarför dessa enligt koiniténs förmenande lätt skulle kunna
komma att sakna lämpliga studieidkare vid universiteten. Att åter för
stärka realämnenas ställning på den klassiska linien i skolan, särskildt
å linien B, låter sig enligt komiténs åsigt icke göra utan oskälig an
strängning af lärjungarnes krafter. Vid sådant förhållande är det bättre
att låta realliniens lärjungar komma till sin rätt vid universitetet och
för dem, som kunna hafva behof af någon mindre kurs i latinet, sär
skildt blifvande jurister och läkare, anordna valfri undervisning i detta
ämne å realliniens högsta stadium, hvarigenoni också den halfklassiska
linien skulle kunna undvaras och det grundligare studiet af latinet en
ligt sakens natur alltid blifva förenadt med studium af grekiska. Någon
fara af att låta realstudenter aflägga akademiska examina anser komitén
så mycket mindre förefinnas, som latinkunskapen ingalunda kan betrak
tas såsom oumbärlig för den högre bildningen.
Komitén söker visa, att de skäl som i allmänhet anföras för latin
studiets nytta eller oumbärlighet, kunna indelas i fyra hufvudgrupper,
nämligen den pedagoyisk-linguistiska, den reala, den praktiska eller tek
niska samt den konventionella eller internationella.
Hvad beträffar den första af dessa eller det latinska språk- och
grammatikstudiets betydelse för det uppväxande slägtets själsutveckling
i allmänhet och förståndsutveckling i synnerhet, så har man öfverskattat
latinets värde såsom »grundläggande språk». Genom sin egen beskaf
fenhet har latinet i detta afseende ingalunda något afgjordt företräde
framfor andra språk, af hvilka särskildt tyskau väl lämpar sig för (\en
första undervisningen oeh franskan i och genom sin syntax är ett godt
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
