Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITERATUR- OCH KONSTÖFVERSIGT.
BJØRNSTJERNE BJØRNSON: Det flager i byen og på havnen. Kbhvn, 1884.
Boken gör ett mycket blandadt intryck.
Scenen är en liten kuststad i Norge i våra dagar. Berättelsen
rör sig kring Tomasine, gift med den halfgalne ättlingen af en
tysk röfvarslägt, som på 1600-talet slagit sig ned på ett gods utanför
staden samt hennes och John Kurts, så heter hennes man, enda
barn Tomas. Dessa äro hufvudpersonerna, men den 490 sidor starka
romanen vimlar för öfrigt af mer och mindre vigtiga bipersoner.
Tomas har ärft en hel mängd dåliga anlag efter fadren och hela den
usla slägten, och hans moders lifsuppgift blir nu att bekämpa dessa
hos sonen. Tomasine eller fru Rendalen, som hon kallar sig efter
mannens död, är en präktig kvinna, viljestark och öfverlägsen, i
slägt med Jonas Lies hjältinnor: en Sara Rørdam (»Gå på!»), en Eli
sabet (»Lodsen og hans hustru»), en »jomfru Een» (»Rutland»), en
Inger-Johanna (»Familjen på Gilje»); och hennes strid med och för
sonen är ett af de bästa elementen i boken för att icke säga det
allra bästa.
Hennes far hade varit lärare, och själf hade hon efter en längre
utländsk studieresa börjat gifva undervisning uti sin fädernestad. Efter
mannens död inrättade hon nu en flickskola på »godset». Hennes
lifsintresse drifver henne helt naturligt in på pedagogiken. Och dä
Tomas slutligen vuxit upp, och under en flerårig resa studerat skol
väsendet »i Tyskland, Schweiz, Frankrike, England och sist Amerika»,
får hon en medhjälpare i honom. Men nu ställes hela uppfostran på
bredare och modernare grund. Modrens strid mot det Kurtska slägt
arfvet hos sonen och sonens egen inre strid vidgas till en kamp mot
hela det gamla uppfostringssystemet och för en, åtminstone till an
språket, högre, friare, friskare och sedligare bildning. Just sedlig
heten i inskränkt mening är en hufvudpunkt eller hufvudpunkten i
systemet, och såsom hufvudmedel för dess vinnande angifves en ut-
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
