Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B. IUOKXSON, DET’ FLAGEK I BYEN OG PÅ HAVNEN.
Bokens tema är som . nämdt sedlighet, sedlighet i inskränkt och
vidsträckt betydelse. Naturens drifter innebära starka frestelser för
den uppväxande människan, och de skärpas genom dåliga, nedärfda
anlag. Den unge bör och behöfver icke vara ett redlöst rö för dem.
Deras välde kan motverkas genom uppfostran och själfuppfostran.
»Uvidenhedens uskyld» räcker därvid icke långt - åtminstone hos
gossen, tillägga vi för egen del redan här. Kunskapen om naturens
lagar bör sättas den unge i hand, ty den är, om den »stöttes af år
vaken fortrolighed» från föräldrarnes eller uppfostrarens sida och
går hand i hand med en »ædel praksis», en stark bundsförvandt i
striden. »Barnet må tidlig få en hellig beundring for alt, som er
sundt, friskt, naturligt; likesom medlidenhed med alt, som er skadet
og sykt, ækelhed for alt unaturligt . . . .» Och sinnet bör riktas
på och upptagas af sträng verksamhet med hög och ädel syftning
(Tomas’ exempel).
Alt detta är ingenting nytt. Men hvarken erkännes det allmänt
i teorien eller, ännu mindre, tillämpas i praxis; och därför gör det
oss godt att höra Björnson med den honom egna entusiasmen och
styrkan taga till orda därför. Väl mena vi, att han vid utförandet af
sitt system visar en mycket naiv öfvertro på vetandets sedliga makt,
och att han för vetandet eftersätter den sedliga och religiösa instink
ten och viljan alt för mycket, men vi stå helt och hållet på hans
sida, då han »korsar sin klinga» mot den teoretiska fatalismen och
den praktiska materialismen. Hans inlägg är välkommet just nu.
Men vi böra härvid erinra oss, att Björnson vill göra ett inlägg
särekildt i kvinnofrågan; det är med anledning af en ny undervis
ningsplan i en flickskola som Tomas håller sitt stora »tal». Björnson
hör ingalunda till dem, som vilja emancipera kvinnan till männens
»fria seder», d. v. s. draga ner henne till den lägre sedlighet, för
hvilken han icke utan fog anklagar männen. Tvärtom, han vill höja
dessa, och han ställer samma höga sedliga fordringar på hägge par
terna. Men och det är det betänkliga särskildt vid hans kvinno
uppfostran han ställer sig på deras sida, som tro sig kunna nedbringa
skilnaden mellan man och kvinna till ett minimum, som se denna
olikhet nästan ensamt i det rent yttre utan att finna någon därmed
sammanhängande olikhet i väsendet, som tillmäta den unga kvinnan
samma frestelser som åt den unge mannen, samma icke blott till
arten utan ock till graden, samma styrka och samma svagheter, och
som därför vilja uppfostra bägge på alldeles samma sätt. Och hans
kvinnouppfostran blir sålunda en våldsam tillämpning af den manliga
uppfostrans system, sådant han tänkt sig detta med dess starka dosis
af tidig och ingående fysiologisk och medicinsk undervisning. Hans
öfvertro på naturvetenskapens pedagogiska betydelse kommer här
i ett sällsamt, skärande ljus, och hans fordran på utförliga sexu-
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
