Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AXEL N. LUNDSTRÖM, PFLANZENBIOLOGISCHE STUDIEN.
bladskifvornas öfre yta fullkomligt torr. 1 kanterna och mellan sågtän
derna fasthålles vatten och utbreder sig härifrån längs medelnerveu och
längs kanten på undre sidan, här fasthållet af det nämda sekretet. Om
regnet är rikligt eller mera långvarigt kommer slutligen hela små
bladets undersida att täckas af ett vattenlager, hvilket dock icke häftar
vid hela ytan utan endast vid medelnerven och bladkanten, sålunda
där det fasthållande sekretet finnes. Att det sålunda uppsamlade vattnet
är af betydelse för växten framgår tydligen däraf, att blad som förlorat
sin spänstighet genom vattenförlust snart återtaga den och erhålla ett
friskt utseende, om de med undre sidan läggas i vatten.
Denna och en mängd likartade företeelser leder förf. till den helt
visst fullt berättigade slutsatsen, att atmosferiskt vatten kan uppfångas
genom de flesta ofvanjordiska växtdelar: stammar, blomblad, blom
ställningar, frukter och företrädesvis genom örtblad; att vatten ledes
af insänkta bladnerver, rännor på bladskaft och stammar, af hårränder
o. d. att det fasthålles af skålformigt utbildade delar och af sådana,
hvilkas yta vätes, såsom många slags hår, bladtänder, bladskaft, stipler,
slid or, väggarna af gropar och rännor och att ett v&ttenupptagande
kan i högre eller lägre grad försiggå genom alla vattenfasthållande
delar, för såvidt deras öfverhud vätes och öfverhudsceilerna hafva en
permeabel yttervägg.
De hos högre växter hittills iakttagna tillpassningsanordningarna
för regn och dagg tillhöra följande kategorier: l:o insänkningar såsom
gropar, rännor, skålformiga af blad och stipler danade bildningar; 2:o
hår: körtelhår eller vanliga hår; 3:o vätbara epidermisytor i form af
fläckar eller strimmor utan eller i förbindelse med sekretbildning; 4:o
växtdelars ömsesidiga ställningsförhållanden; 5:o vattenupptagande
väfnader, svällande sekreter o. s. v. Anmärkas må, att alla dylika
anordningar saknas hos submersa växtdelar, hvilket ju kraftigt talar
för tolkningens riktighet.
Rörande det uppfångade atmosferiska vattnets betydelse för växten
ingår förf. med afsigt icke för tillfället på någon närmare undersök
ning. Han påpekar dock, att denna kan vara af flerfaldig art och
olika hos olika växter. Det kan bidraga till växtens rengöring, i det
små kroppar af hvarjehanda slag bortspolas af detsamma eller föras
till bestämda delar af växten. Den friskhet, växtligheten visar efter
regn, beror åtminstone delvis härpå. Sedan det afdunstat eller absor
berats, bör i många fall en stegring inträda i den för växten så vigtiga
transspirationsprocessen, emedan det löst eller bragt till svallning stel
nade öfver ytan utbredda gummi-, slem- och möjligen äfven sockerartade
ämnen och emedan det, absorberadt af ytcellernas ytterväggar, nedsatt
deras transspirationsmotstånd. Denna stegring i transspirationen inträder
på en passande tid, då ju efter regn vattenförrådet i marken är rikligt.
Medan det ännu häftar vid växten verkar det naturligen en nedsättning
82
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
